Nästa läsår ska 500 timmar fysisk rörelse i grundskolan bli 600. Det har regeringen bestämt.
Olika sätt att fördela de extra idrottstimmarna har diskuterats. Men när utökningen sker, är det framför allt på högstadiet. Årskurs 7–9 tilldelas 80 timmar som tas från elevens val-tid. 20 timmar förläggs i årskurs 6. Lägre årskurser blir utan.
Det är Skolverket som bedömer att denna fördelning ger störst effekt. Barn i lägre årskurser rör sig mer spontant, till exempel på raster, än äldre elever. Många tonåringar rör inte på sig alls vid sidan av idrottslektionerna.
Flera studier visar på ett samband mellan motion, ökad studiero och bättre skolresultat. Det tog Kristdemokraterna i Katrineholm i höstas fasta på i ett förslag till fullmäktige. KD vill att kommunen ska ta ett helhetsgrepp om alla skolelevers hälsa och välmående genom fysisk aktivitet. I sin motion kräver partiet både mer schemalagd idrott och mer organiserad motion under raster – på alla kommunala skolor.
I ett förslag till svar på detta hänvisar bildningsförvaltningen dels till den förestående utökningen, dels till ett nytt förslag från Skolverket. Det senare syftar till att konkretisera läroplanernas skrivningar om fysisk aktivitet. Enligt förslaget ska varje enskild skola ha stor frihet, men också ta stort ansvar, för att ge eleverna möjligheten att röra mer på sig under skoltid.