Affärsliv träffar Mattias Larsson på Abbotnäs säteri en strålande höstdag. Solen glittrar på sjön Floden och åkrarna skimrar grönt av det spirande höstvetet. Mattias Larsson har ställt fram bord och stolar utanför det rödmålade gamla sädesmagasinet så att vi kan göra intervjun utomhus. Han förklarar att företaget som han driver tillsammans med sina föräldrar Jan och Christin Larsson är sårbart för corona.
– Om någon av oss blir sjuk försvinner en stor del av arbetskraften.
Som en försiktighetsåtgärd har Mattias och hustrun Carolines barn varit hemma från förskolan under coronatiden.
– De har varit hemma fram tills nu, men nu har vi lugnat ner oss lite och öppnat upp lite.
Abbotnäs säteri bedriver växtodling, nötköttsproduktion, entreprenadverksamhet, skogsbruk och bostadsuthyrning.
– Vi omsätter ungefär 13 miljoner kronor totalt. Vi vill ju ha fler ben att stå på. Oftast är det något ben som inte går lika bra som de andra. Helheten behövs för att det ska kunna fungera, säger Mattias Larsson.
Vi sitter bredvid det gamla sädesmagasinet vars övervåning gjorts om till konferenslokal. Här hölls i oktober förra året Agro Sörmlands arrangemang Smart Farming. Drygt 80 lantbrukare, tjänstemän, rådgivare och politiker medverkade under dagen då det bland annat var världspremiär för Fieldgofer som är en skörderobot som Mattias Larsson och Carola Reuterström på Stora Lövhulta varit delaktiga i att utveckla. Det patentsökta systemet består bland annat av en självkörande fältvagn.
– Tanken är att det ska bli en konventionell produkt som finns ute att köpa till lantbrukare, säger Mattias Larsson.
Han brinner för hur man kan använda ny teknik för att öka skördarna. På Abbotnäs använder man sig till exempel av GPS i hög utsträckning för att optimera åkerbruket.
– Vi vill utvecklas åt rätt håll med mer användbar teknik som hjälper till i vardagen. Vi testar oss fram till vad som är rätt för oss.
Mattias Larsson menar att vi i Sverige har ett ansvar att bedriva ett så effektivt jordbruk som möjligt.
– Det produceras inte mer jordbruksmark i världen förutom där man skövlar regnskog. Sverige är ett av de få länder där skördarna fortfarande ökar. Då tycker jag att vi har ett ansvar att plocka höga skördar här. Ju mer vi odlar desto mindre regnskog borde de skövla.
Vi träffas på Abbotnäs några dagar efter att sådden av höstvetet blivit klar. Augusti och september är den mest intensiva perioden på gården. Då skördas först vetet och sedan sår man vete för nästa års skörd.
– I augusti och september brukar vi jobba cirka 400-450 timmar per person. Det tempot håller vi ända fram tills att det är färdigsått. Nu ska vi börja serva maskiner och bygga lite. Det var i förra veckan vi gick ner i tempo så man är fortfarande lite trött. Jag ska försöka hitta tillbaka till familjerutinerna.
Mattias Larsson bloggar sedan ett halvår tillbaka på lantbrukets affärstidning ATL:s sajt. Han berättar att han två dagar tidigare skrivit ett inlägg om höstdepression.
– På många lantbruk jobbar man intensivt och när man är färdigsådd är det pang, bom, slut. Då blir det lätt att man går ner sig. Det pratas inte öppet om det, men frågan behöver lyftas i vår bransch. Här på Abbotnäs har vi har fördelen av att vara tre så att vi kan prata och stötta varandra, men många andra lantbrukare är ensamma. Jag har fått respons från många som tycker att det var modigt av mig att skriva om det.
I våras blev Mattias kontaktad av chefredaktören Lilian Almroth på ATL som undrade om man ville börja blogga. Han såg det som en utmaning.
– Jag har aldrig gillat att skriva förut, men nu när man har kommit igång är det väldigt kul.
I bloggen berättar Mattias om sin vardag som lantbrukare, främst med koppling till växtodlingen. Eftersom han även har ett stort teknikintresse tipsar han gärna andra lantbrukare om tekniska lösningar.
– Jag vill vara tydlig med att jag berättar om hur vi gör och vad som funkar för oss just nu, men man vet ju aldrig om det är rätt.
Han vänder sig även till en bredare allmänhet och vill sprida information om hur det är att vara lantbrukare.
– Det finns en viss bild ute av att det är lågintelligent och lågintellektuellt att jobba med lantbruk. Även från regeringen som tycker att vem som helst kan jobba på ett lantbruk, men så är det verkligen inte i dag. Vi ligger lika långt fram som många andra branscher.
Han skriver ofta långa och innehållsrika inlägg.
– Jag är mer intresserad av att de som läser ska tycka att det är bra än av att bara lägga ut klickbeten. Jag tror att jag har lyckats ganska bra ändå. Jag har mest fått positiv respons att det är bra och inspirerande, både från lantbrukare och många som inte har med lantbruk att göra.
Mattias lägger också ut många bilder på sin blogg.
– Jag köpte en drönare som jag använder både i odlingen och för att ta bilder till bloggen. Annars använder jag bara en vanlig Iphonekamera. Folk gillar bilder.
Han menar att bloggen även hjälper honom att få överblick över vad han har gjort.
– Det blir som en dagbok. Det är bara att alla andra har tillgång till den också.