Matrester i soporna lockar kajflockar

Kajor upplevs som ett problem av många i Katrineholm. I stora flockar väsnas de och skräpar ned. Men, säger kommunjägaren Björn Granquist, till viss del är det vårt eget beteende som lockar hit dem.

Kommunens jägare, Björn Granquist, förklarar att kaj-situationen bland annat beror på människors oförmåga att sortera sina sopor rätt.

Kommunens jägare, Björn Granquist, förklarar att kaj-situationen bland annat beror på människors oförmåga att sortera sina sopor rätt.

Foto: Roger Culmsee och Henrik Wising

Katrineholm2022-07-08 12:05

– Kajor är vilda djur som finns i naturen, det finns ingen lösning som gör att alla försvinner. I så fall behöver du bygga en glaskupol över hela Katrineholm och stänga igen totalt. Jag känner att en del som ringer in och klagar inte har förståelse för naturen över huvudtaget, säger kommunjägaren Björn Granquist. . 

Enligt honom finns det två anledningar till att kajorna upplevs som många just nu, fast de egentligen är ungefär lika många som föregående år. Den första anledningen är att de har fått tag på matrester vilket gör att de stannar kvar i stan. Det har lett till att de känt sig trygga, fortplantat sig och nu är alla ungar kläckta. Den andra anledningen är att det byggs nya lägenhetshus och parker i staden där det planteras nya träd. Det ger kajorna platser som lämpar sig för bobyggande.

– Det är inte kommunens ansvar att ta bort kajor som sitter på hustak kommunen inte äger. Det är fastighetsägaren man får vända sig till som hyresgäst om man har problem med kajor. 

Har du ett ansvar som kommunens jägare att skjuta kajorna?

– Ska jag ta ett hagelgevär och skjuta kajor behövs det vara ett säkerhetsområde på 300 meter från människor och bostadshus. Det finns ju inte inne i stan. Då behöver jag istället använda ett luftgevär. Men om jag skjuter en kaja kommer de andra flyga iväg så fort skottet träffar. Det blir ett enormt resursslöseri med skattepengar till något som ger en otroligt liten effekt.

Vid återvinningsstationerna i Katrineholm kan man se kajorna i stora grupper. De river ut sopor ur containrarna och kalasar på rester av livsmedel som inte hör hemma på återvinningsstationerna. 

– En tidig morgon passerade jag den återvinningsstationen som ligger nära Kvarnen. Där var det hundratals med kajor som åt matrester. Hade det inte varit något att äta där hade det inte funnits en enda kaja. Det här är en situation som människan har skapat. Idag slängs livsmedel i stationer där de inte ska slängas livsmedel. Det är det verkliga problemet. 

Utgör de många kajorna någon fara för människor?

– Jag kan inte påstå att de utgör någon hälsorisk. Det skulle ju vara bristen på sömn som kan uppstå om du vaknar av kraxandet, vilket jag har stor förståelse för att det är jobbigt.  

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!