Verklighet och fiktion, kärlek och mord. Årets upplaga av Litterär afton bjöd på tänkvärda föreläsningar om författande, fantasi, underhållning och god mat – men också om en mycket hård verklighet.
Skönlitteraturen kan skänka oss en förståelse av ett slag som sakprosa eller vetenskapliga texter inte förmår, och det påhittade kan beskriva en verklighet som inte låter sig fångas in på ett bättre sätt än i en roman.
Detta visade inte minst författarparet Anders Roslund och Börge Hellström, två av de sju författare och fem författarskap som gästade årets Litterär afton i Safiren i Katrineholm i går.
Tro bara på hälften
De säger att hälften av det de skriver är sant och hälften påhittat. Deras ambition är att skriva underhållande och spännande böcker, men också att väcka debatt och skildra verkliga problem.
- Det här är vår version av vår tids kriminella och de två myndigheter som ska handha och möta dem, polisen och kriminalvården, sa Börge Hellström om parets senaste bok.
Och så berättade de om hur narkotika smugglas in på fängelser – såsom de säger att det går till i verkligheten, om mord inne på en anstalt – och om hur de arbetar. Tack vare tillgång till unika källor inom polis och i den kriminella världen kan de skriva trovärdiga böcker och ge oss andra inblick i en värld som vi förhoppningsvis slipper möta på riktigt.
Väldigt lättskrämd
En annan framgångsrik författare som skriver om brott är Mari Jungstedt. Hon berättade att också hon lägger ned mycket tid på research för att få sina böcker så trovärdiga som möjligt. Romanerna utspelar sig på Gotland, en plats som hon genom sin familj har nära anknytning till.
Dessutom tycker hon att ön är perfekt för mord.
- Naturen inbjuder till spänning, och Gotlands historia är väldigt spännande, sa hon.
Mari Jungstedt avslöjade också att hon är en väldigt lättskrämd person.
– Egentligen är det inte klokt att just jag gett mig på att skriva nervkittlande kriminalromaner, menade hon, och berättade om en rad ganska överdrivna säkerhetsåtgärder som hon vidtar innan hon går och lägger sig i huset på Gotland. Som att alltid ha numret till vakthavande polisbefäl nära till hands.
Riktar in sig på unga
Katarina von Bredow skriver litteratur som främst riktar sig till ungdomar. Här handlar det om omöjlig eller otillåten kärlek – och om vänskap. Hennes senaste bok handlar om den nära vänskapen mellan en tjej och en kille och om de svåra prövningar som den utsätts för.
- Det är inte bara mitt jobb att hitta på folk, utan att ställa till problem för dem också, som von Bredow sa.
Kärleksproblem
Problemfyllda kärleksrelationer är också ett tema i Biebon Anneli Jordahls bok. Hennes romandebut handlar om Ellen Key och hennes kärleksförhållande med en gift man, litteraturkritikern Urban von Feilitzen.
Jordahl har själv verkat som kritiker i många år, något som kanske ställde extra krav på hennes romandebut.
- Att då ge ut en roman som är misslyckad är väldigt pinsamt, sa hon.
Också i hennes bok möts verklighet och fiktion. Ellen Key hade verkligen ett kärleksförhållande till von Feilitzen, och de skrev passionerade brev till varandra precis som i boken. Men hennes brev är förstörda och Jordahl har hittat på egna Ellen Key-brev. Och skrivit om utifrån dem som trots allt är bevarade.
- De var ibland, det måste jag säga, rätt taskiga stilister. Så jag liksom förbättrade deras stil, sa hon om Key och von Felitzens brev.
En annan sorts kärlek
Om en annan sorts kärlek – kärleken till Turkiet, havet och god mat, handlar Camilla Thulins och Uluc Telmens kok- och resebok Meze Maritime.
Deras föredrag lockade till många skratt, inte minst då Uluc Telmen påstod att det i deras fall var "väldigt trivialt och enkelt" att skriva boken. De seglade i Turkiet, lagade mat och skrev ned vad de gjorde, enligt honom.
Man naturligtvis är boken ambitiös, och det var viktigt för författarparet att skriva också om Turkiets och det Osmanska rikets historia.
- Det här är inte en TV-4 bok, utan en P1-bok, som Camilla Thulin uttryckte saken.
Dessutom delades Katrineholms-Kurirens kulturpris ut och pristagaren, den klassiske pianisten Martin Sturfält, förgyllde kvällen med att spela ett stycke på flygeln.