Spanska sjukan
I slutet av första världskriget drog spanska sjukan, över världen. Den skördade fler dödsoffer än själva kriget och en tredjedel av jordens befolkning insjuknade i influensan. Man räknar med att kring mellan 20 och 50 miljoner människor dog, kanske ännu fler. I Sverige uppskattas 35 000 personer ha dött av sjukdomen. Det är troligen en av de allvarligaste påfrestningarna på det svenska samhället. På grund av att så många var sjuka blev det brist på läkare och sjuksköterskor. I princip alla som dog var under 45 år.
Asiaten
1957 drog en ny influensa kallad asiaten över världen. Den trängde bort spanska sjukan som människor då hade utvecklat ett skydd mot. Ungefär 5 miljoner människor, även här framför allt unga, dog i epidemin. Influensan kom till Sverige i oktober 1957 efter några ströfall hos bland annat scouter som hade varit på läger i Storbritannien och hos personer som kom hem från musikfestival i Sovjetunionen slog den till snabbt och på bred front. Det fanns inte tillräckligt med vaccinationsdoser och bara utvalda yrkesgrupper, framför allt inom vården, blev vaccinerade. Skolor fick stänga enstaka dagar för att många var sjuka, besöksförbud infördes på sjukhus och permissionsförbud utfärdades för värnpliktiga, men relativt få dog.
Hongkonginfluensan
Nästa pandemi, Hongkong-influensan, slog ut asiaten. Året var 1968 och framför allt äldre människor dog. Under första året dog cirka 1 miljon människor. Till Sverige kom den under de första månaderna av 1969, men i slutet av året sköljde en andra, kraftigare pandemivåg över landet. Inte heller här räckte vaccinet till och folk rusade för att få tag på de få doser som fanns. I pressen debatterades vaccineringens för- och nackdelar intensivt. Viruset sprids fortfarande som en säsongsinfluensa.
Sars
20032004 spreds ett en ny sort av det så kallat coronaviruset som kallades för sars. Det höll på att bli en pandemi, men tack vare att vårdhygienen stramades upp och att viruset har ganska låg smittsamhet stoppas spridningen av viruset. Cirka 8 000 personer drabbades och 750 dog. Smittan kom från Kina och spreds till flera länder via resenärer. Troligen kom smittan från fladdermöss som smittade människor via andra djurarter.
Fågelinfluensan
2006 hittades influensaviruset H5N1 hos flyttfåglar i Sverige. Inga människor smittades då. Men typen förekommer fortfarande bland fåglar och har sedan tio år tillbaka spridit sig i Europa, Mellanöstern och Afrika. För det mesta tycks smittan inte smitta människor särskilt lätt, men om den gör det leder den till svår sjukdom, ofta med dödlig utgång.
Svininfluensan
Vintern 2009/2010 kom en ny variant av viruset A(H1N1), kallad svininfluensan. De flesta som drabbades av svininfluensan blev lindrigt sjuka, men ett fåtal blev allvarligt sjuka och cirka 30 000 personer i världen har dött av sjukdomen, många unga. I Sverige vaccinerades över sex miljoner människor. Cirka 30 000 personer runt om i världen har dött av sjukdomen fram till hösten 2012. I efterhand har det visat sig att vaccinet kunde orsaka narkolepsi hos barn under 20 år. Mellan 150 och 200 fall har konstaterats i Sverige.
Mers-CoV
En annan form av corona-viruset upptäcktes i Saudiarabien tidigare i år. Den ger liksom sars svår luftvägsinfektion med komplikationer i flera organ, exempelvis njursvikt. Till en början fanns misstankar om att det kunde utveckla sig till en pandemi, men trots att viruset ledde till allvarlig sjukdom hos dem som drabbades verkar det ha låg smittsamhet människor emellan. Smittan tros komma från kameler.
Åretssäsongsinfluensa
Varje år kommer en influensa under vintern. Viruset gillar kylan och under vårt sommarhalvår cirkulerar virusen på södra halvklotet. Vaccinet skapas genom att studera vilka stammar som förekommer på södra halvklotet.
Vaccinering pågår för årets säsongsinfluensa som troligen är en variant av H1N1 svininfluensan. Personer som tillhör riskgrupper rekommenderas att vaccinera sig.
Källor: Smittskyddsinstitutet, Läkartidningen