Diket tar sin början på Öster, nära platsen där det fram till 1970 fanns en impregneringsanläggning för järnvägssliprar.
Giftig kreosot men även arsenik från anläggningen följde med dagvattnet till diket, som sanerades 2012–2013.
Då grävdes delar av Lasstorpsdiket ur. På en sträcka förbi koloniområdet gjordes ett nytt dike utmed det gamla, som lades igen.
Saneringen anses ha varit framgångsrik, men föroreningar återstår i dikets bottensediment.
Där det sakta rinner västerut, fylls Lasstorpsdiket på med regn- och smältvatten från Lövåsen, Lasstorp och delar av Norr.
Exploateringen av Lövåsenområdet har medfört fler asfalterade ytor. När de naturliga avrinningsytorna blir färre, ökar mängden dagvatten i det redan underdimensionerade diket.
Samtidigt blir klimatet allt blötare. Enligt SMHI beräknas årsmedelnederbörden i Katrineholm i framtiden öka med upp emot 25 procent. Datorsimuleringar visar att Lasstorp riskerar ännu större översvämningar.
Flera faktorer påverkar dikets kapacitet. På många ställen är diket nästan igenvuxet. Därtill är lutningen mot utloppet i Näsnaren så svag, att vattnet inte hinner rinna undan.
I ett försök att minska översvämningarnas åverkan, grävde kommunen 2016 ner nya dräneringsrör i området. Dagvattnet leds till två brunnar, där det pumpas ut i diket.
Enligt koloniföreningens ordförande Urban Lundin är detta den bästa insats kommunen gjort för odlarna. Ändå räknar han dräneringssystemet som ytterligare en del av problemet.
För att det ska fungera måste avrinningen i diket ske snabbare, menar han.
– När nivån stiger rinner vattnet tillbaka in på koloniområdet, eftersom pumparna förser det redan överfulla diket med mer vatten. Till slut stannar pumparna och startar inte förrän nivån sjunkit tillräckligt, beskriver Lundin.
Dessutom krävs att den nya dräneringen lirar med den gamla. Det gör den inte, misstänker koloniföreningen, som inte ens lyckats spåra några ritningar över områdets äldre ledningssystem.
Kommunen har tidigare lagt igen ett felaktigt konstruerat utlopp som anses ha bidragit till översvämningarna. I somras upptäckte Lundin av en slump en gammal brunn som antas bidra till problemen.
Trots påstötningar, har föreningen ännu inte lyckats förmå kommunen att undersöka och plombera brunnen.