För några dagar sedan skrev Malin Wihlborg, 51, ett inlägg i Facebook-gruppen "Vad händer i Katrineholm med omnejd", som har nästan 15 000 medlemmar.
"Ursäkta mig men ibland undrar jag just vad som händer i Katrineholm... Lugna ner er folk... Vi bor i Katrineholm... Sömnigaste staden i Sverige", skriver Malin Wihlborg bland annat.
När tidningen ringer upp henne förklarar hon vad hon menade med sitt inlägg.
– Jag läser hela tiden saker i gruppen, där människor är rädda för allt. Jag förstår att man är orolig när det händer mycket i större städer, men man kanske ska hejda sig lite. Någon hör ett pistolskott, sedan visar det sig vara en epatraktor. Man behöver inte skrämma upp varandra och lägga till saker för att göra det mer spännande. Man ska hålla sig till sanningen och inte överdriva, säger hon och ger ett nytt exempel:
– En kvinna berättade att hon gick hem och att en man gick bakom henne. Hon kände sig förföljd. Jag menar att man inte ska ta för givet att någon följer efter med vapen. Han kanske bara var på väg hem.
Malin är född i Lund men har bott i Katrineholm i 14 år, tidigare i centrum och nu i Nävertorp.
– När jag flyttade dit sa många "oj, det händer jättemycket där". Då blev jag rädd och tänkte "hoppas jag överlever detta". Men nu har jag bott här i över ett år och inte stött på något konstigt alls. Jag har alltid känt mig trygg.
Hennes inlägg möttes av en hel del reaktioner.
– En person svarade att hon har insideinformation från polisen. Då tänker man direkt att det är seriöst, hon vet något som de inte får gå ut med. Då måste det vara sant. Det är också en kommentar som gör att folk blir rädda, säger hon och fortsätter:
– Det är bra att folk tänker till lite och tar allt som skrivs med en nypa salt.
Hon har bland annat hört talas om "knivnorr"
– För en inflyttad låter "knivnorr" som en plats jag inte kan bosätta mig på.
Hon menar att det händer saker överallt.
– Det låter som att vi är den mest utsatta staden i Sverige. Det är inte "High chaparal" utan det är Katrineholm.
Hon funderar också på hur hon själv ska bete sig för att inte skrämma andra på kvällen.
– Jag går ofta bakom folk. Tänk om de är rädda för mig, hur ska jag bete mig? Ska jag sakta ner? Då kanske det ser ut som jag förföljer dem. Man ska vara på sin vakt självklart, men man ska kanske inte tro att människan ska göra något. Då blir man ju galen.