– Politikerna måste våga prioritera om och ta pengar från annat till skolan. Att slentrianmässigt lägga samma budget från år till år gör att det här problemet fortgår. Om vi ska vänja oss vid det, får vi också vara beredda på att ta smällen.
Det säger Bo Sundahl, ordförande i Lärarförbundet Katrineholm. Nyligen släppte förbundet sin senaste rapport om lärarbehörigheten i Skolsverige.
Den är ingen rolig läsning, konstaterar Sundahl. Varken för Sörmland – som enligt facket ligger sämst till i landet – eller Katrineholm, där andelen behöriga lärare är cementerad under riksgenomsnittet.
– Det är frustrerande, tycker Sundahl.
Av Katrineholms 300 heltidslärartjänster i kommunal och fristående grundskola, har 61 procent lärarlegitimation. Det borde vara 100.
Ingen av Sörmlands kommuner når upp till riksgenomsnittet 70,9 procent. Mest alarmerande är läget i Flen. Behörigheten där är 53 procent.
– Behörigheten räknas dessutom utifrån legitimation i ett ämne. Tittar vi på varje ämne för sig, blir siffran ännu lägre. Det är inte OK. Har man som lärare inte utbildade kolleger vid sin sida, blir arbetssituationen så mycket svårare, säger Lundahl.
Förvisso har behörigheten på riksplanet ökat det senaste året. Men ökningen är marginell, vilket är ett stort misslyckande. Det anser Lärarförbundets riksordförande Johanna Jaara Åstrand:
– Lärarbristen i Sverige är ett samhällsproblem. Sveriges lärare måste få konkurrenskraftiga löner och en rimlig arbetsbelastning för att fler ska bli och förbli lärare. Det finns inga genvägar, kommenterar hon undersökningen.
Varför har Katrineholm inte fler behöriga lärare än vad SCB:siffror visar?
New public management, tror Bo Sundahl. Skolsektorn styrs i allt större omfattning enligt näringslivets metodik.
– Då ska det finnas en inbyggd effektivisering från år till år. Men när det gäller skolan är det barn och elever vi pratar om – inte brödrostar.
I stället för att låta begränsade resurser styra, måste politikerna våga prioritera skolan högre i kommunens budget, menar Sundahl. Han tror att det skulle locka fler behöriga lärare, och därmed höja undervisningskvaliteten.
Investeringar i nya skolor är nog bra, tillägger han. Men det är människorna som arbetar i dem som avgör barnens framtid.
– Har man en jättefin Porsche att köra men saknar ratt, ja då går det inte så bra att styra.