I årsskrifter från hembygdföreningar samlas material från förr men också dokumentationer om hur bygden ser ut i dag.
— Vi har en stadga i hembygdsföreningen som säger att vi ska sprida kunskap om ortens historia. Att göra en årsbok är därför ett bra sätt att göra det på, säger Hans Bergh som är antikvarie i Sköldinge-Valla-Lerbo hembygdsförening.
Föreningens årsbok kan användas i undervisningssyfte.
— Den är godkänd på universitet då vi har giltiga referenser. Årsböckerna har använts i skolarbeten, berättar Hans Bergh.
I år är det 26:e året som årsboken kommer ut. Årets upplaga kommer att handla om affärslivet i Sköldinge-Lerbo ur ett historiskt perspektiv samt om kulturlivet på orterna. Att hitta material till årsböckerna är ett ständigt pågående arbete.
— Vi läser olika historieböcker, letar i kommunarkivet och åker runt för att intervjua personer på orten, berättar Eva Andersson som är ledamot i styrelsen.
När de är ute och intervjuar personer får de lära sig mycket nytt om sina hemorter.
— Vi stöter på många intressanta personer som har olika upplevelser och minnen. De tycker det är roligt att vi kan sammanställa det, berättar Eva Andersson.
Hon berättar att många på orten kommer att känna igen sig och bli lite nostalgiska. I boken visas bilder på vyer från Sköldinge-Lerbo som det såg ut förr tillsammans med nytagna bilder.
— Sköldinge var exempelvis mer levande förr. Allt fanns här och landbygden blomstrade. I dag finns inte mycket förutom bostäder. Det är synd, men samtidigt är det mycket som är bättre i dag, säger Eva Andersson.
En årsbok behöver inte bara innehålla historier från förr utan kan också summera det gångna året. Skedevi hembygdsförening är en av dem som skriver om aktualiteter.
— Vi har med vilka som gift sig och gått bort året innan, samt lite historia, berättar Ingvar Köhler från hembygdsföreningen som är med och producerar årsskriften.
Boken distribueras på olika sätt men i huvudsak blir det vid speciella tillfällen.
— Vi säljer den på Rejmyre julmarknad och sedan på hembygdsgårdens fester, säger Ingvar Köhler.
Den första boken kom ut år 1997 och produceras av engagerade från föreningarna PRO Rejmyre, Gamla Rejmyre hembygdsförening och Skedevi hembygdsförening.
— Det är väldigt intressant att göra en bok varje år. Om vi berättar om landsbygden så lever den kvar på något vis, berättar Ingvar Köhler.