Landsmännen Jaime Cawley och Des Keogh sjunker ner i varsin bekväm fåtölj på hotell Statt. En välkommen paus under en annars hektisk arbetsvecka. Byggföretaget de arbetar för har arbetstid mellan 07 och 18 vardagar och på lördagar jobbar de mellan 07 och 14.
– I normala fall jobbar vi tre veckor och åker hem en vecka, men det går inte nu, säger Des Keogh.
Livet i Katrineholm skiljer sig avsevärt från Irland där total lockdown råder.
– Vi har mer frihet här än vad vi skulle ha hemma. Där får bara apotek och matbutiker ha öppet och du får inte åka längre hemifrån än fem kilometer, förklarar Des Keogh.
Jaime Cawley har jobbat i Katrineholm sedan november och beskriver hur tufft det är att vara utan familjen. Hemma i Ballina väntar sambon Stephanie och sönerna James och Alfie, sex och tre år gamla.
Den 11 april får han äntligen åka hem för en månadslång ledighet. Målbilden är soffmys med sönerna och promenader längs Atlantkustens stränder.
– Sist vi sågs var i julas och jag längtar massor efter dem! Det är tortyr att vänta och det blir mycket facetimande varje kväll.
Des Keogh saknar hustrun Veronica och en rejäl golfrunda hemma i Dundalk hägrar.
– Jag gissar att Veronica har en lång att-göra-lista som väntar på mig, säger han.
Som för så många andra blev 2020 ett förlorat år för paret Keogh. De skulle ha firat 40-årig bröllopsdag och gått på äldsta dotterns bröllop, men allt ställdes in.
Universitetsanställda Veronica skulle ha distansarbetat från Katrineholm i vår, men planerna grusades när Irlands restriktioner skärptes.
– Hon kan inte ta sig till Sverige. Polisen frågar ut folk på flygplatserna om skälen till resan, förklarar Des Keogh.
Förra veckan firade i alla fall han, Jamie och deras jobbarkompisar Irlands nationaldag, Saint Patrick’s day, i Katrineholm.
– Hemma är alla barer och pubar stängda, så jag skickade en bild på en Guinness till kompisarna. Vad de svarade kan jag tyvärr inte upprepa för en dam, säger Jaime Cawley och skrattar.
Trots viss hemlängtan har duon funnit sig till rätta.
– Katrineholm är en sömnig liten stad där det inte händer så mycket, men det är okej. Svenskar över lag är vänliga och nyfikna på vad vi gör här, men de är inte lika sociala som vi irländare, konstaterar Des Keogh.
– Nu lever vi i vår bubbla, men jag skulle vilja uppleva livet i Sverige bortom pandemin, tillägger Jaime Cawley.