Det var hösten 2019 som en man i Katrineholm, då misstänkt för brott, topsades. Brottet som han misstänktes för hade skett två år och en månad tidigare och var redan, när mannen topsades, preskriberat. En kort tid senare beslutade polisen att lägga ned utredningen.
Men resultatet av topsningen, inklusive mannens personuppgifter, fanns ändå kvar i polisens register i fem månader, vilket de, enligt JK:s beslut, inte borde ha gjort. Topsningen polisanmäldes som tjänstefel, men en åklagare vid särskilda åklagarkammaren, som utreder brott där poliser kan misstänkas, la ner utredningen.
Trots det fick polisen som beslutat om topsningen för det preskriberade brottet en varning från polisens personalansvarsnämnd.
Mannen som topsades har därefter vänt sig till JK, med krav på ersättning, eftersom polisen varken haft laglig rätt att topsa honom eller att spara hans uppgifter.
Mannen skriver att själva topsningen var "vidrigt närgången" och att han är "äcklad" av den fysiska hanteringen. Han skriver också att han utsattes för hot, att han inte skulle komma ut från polisstationen förrän han topsats.
Han vill ha 80 000 kronor i skadestånd, men JK anser inte att han visat att han lidit någon skada av topsningen eller av att uppgifterna fanns i registret. Men eftersom han dels fått intrycket att han var misstänkt för brott, vilket han inte var eftersom brottet preskriberats, och för att man inte följde reglerna om personuppgifter, ska mannen få ersättning med 5 000 kronor.