Ericsbergs slott bär sitt namn efter riksrådet friherre Erik Gyllenstierna, som vid mitten av 1600-talet lät uppföra en hög rektangulär byggnad i tre våningar på godset Pintorp. Hans son lät bygga om slottet till ett palats i barockstil.
Gryts gård i Julita var kyrkoherdeboställe för Julita socken fram till 1550-talet. Gården har sedan tillhört Julita gård, Fogelstad och Gimmersta innan den fick namnet Grytsberg och styckades av 1972. Katrineholms kommun köpte fastigheten 1982 och donerade den till Nordiska museet.
Hagbyberga säteri bildades av ståthållaren Lars Bengtsson Skytte 1630 och stora huset uppfördes under åren 1794-1807. På gården finns en kvadratisk paviljong med en halvrund kolonnad, enligt traditionen uppförd som tepaviljong inför ett planerat besök av Gustav III.
Östra Vingåkers kyrkstall tros vara uppfört under 1800-talets första hälft men har senare flyttats flera gånger till följd av ändrad vägdragning. Det är en rektangulär byggnad med grönmålad lockpanel på regelstomme och tegeltäckt pulpettak. Över portarna står gårdsnamnen Beckershof, Prostgården, Barksäter, Krämbohl, Skalltorp och Sjöholm målade.
Torgbodarna i Äsköping har sedan 1959 varit byggnadsminnesmärkta. I beslutet beskrivs de som "kulturhistoriskt märkliga byggnader".
Holbonäs säteri, känt sedan 1450-talet, är beläget på en udde i sjön Valdemaren. När huvudbyggnaden brann ned 1935, fick den kvarvarande av de ursprungligen två flyglarna, överta funktionen. Timmerbyggnaden är uppförd omkring 1740. Till gården hör dessutom ett vitrappat tegelmagasin, ett magasin av trä, en stallbyggnad samt ett par statarbostäder.
Gamla posthuset intill järnvägsstationen Katrineholm är byggt 1906 i nyrenässansstil efter ritningar av arkitekten F G A Dahl. Främsta inspirationskällan torde vara Riddarhuset i Stockholm.
Katrineholms järnvägsstation byggdes ursprungligen i trä i början av 1860-talet. År 1915 gjordes en radikal ombyggnad och byggnaden har idag putsad fasad.
Claestorps herrgård hette ursprungligen Lasstorp och är känd sedan medeltiden. Den nuvarande mangården uppfördes av riksrådet Claes Stromberg efter en brand 1754.
Spetebyhalls herrgård Huvudbyggnaden är ritad i fransk renässansstil av Emil Langlet som permanentbostad för den egna familjen och uppfördes under 1870-talet.