Bärarna på Kilimanjaro hjälper västerlänningar att nå toppen genom att bära all utrustning, mat och vatten. Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle.
Coronapandemin innebär förödande konsekvenser för dem som livnär sig på turism runt om i världen. Nicklas Lautakoskis företag Swett tvingades omboka alla vandringsresor och bergsbestigningar i utlandet och sikta in sig på resor inom Sverige. Därmed står många människor som tidigare har anlitats av företaget utan inkomst.
– Här hemma i Sverige tycker man att det är tufft för företag och privatpersoner. Många tycker att det är trist att bara sitta hemma och inte kunna gå ut och käka julbord med jobbarkompisarna. Samtidigt vet jag hur de har det i Nepal, Tanzania och Peru. De har i princip inget välfärdssystem överhuvudtaget. Han man inget jobb så har man ingen inkomst, säger Nicklas Lautakoski.
Ända sedan coronapandemin bröt ut i mars så har han märkt hur läget har försämrats successivt för bärare och guider. De måste skuldsätta sig för att kunna köpa mat och har tagit barnen ur skolan för att spara in den kostnaden. De som bor inne i stan och inte kan arbeta i jordbruket har ingenting.
– Nu börjar det bli allvar och en del står utan både mat och husrum. Det känns så nära eftersom det är människor jag känner och har jobbat med i många år. Jag har tagit med mig många svenskar på resorna och jag vet att det finns många som vill hjälpa dem, säger Lautakoski.
Målet med insamlingen var att få ihop 25 000 kronor när den startade den 1 december. Det uppnåddes redan efter tre dagar. Sedan dess har målet höjts och den 21 december har den nått 312 000 kronor. De flesta har skänkt via Swish, men en hel del har också kommit in via Facebookinsamlingen.
– Det är mer än 700 personer som har skänkt pengar och en del har gett större summor, i vissa fall till en specifik guide. Men alla gåvor har varit jättefina oavsett om det är 50 eller 500 kronor. Folk kanske har insett vilka konsekvenser det får när vi inte kan resa. Det här är ett tydligt exempel på vad turism gör för att motverka fattigdom i världen.
Guider och svenskar går sida vid sida genom stenöknen på väg till Kilimanjaros högsta topp på 5895 meter, under en resa 2014.
Via kontakter och lokala hjälporganisationer har pengarna redan börjat omvandlas till gåvor till cirka 200 familjer i respektive land. I Tanzania delas matpaket ut, med tio kilo ris, tio kilo majsmjöl, tre liter matolja och två kilo socker. Varje familj får också godis för att kunna sätta lite guldkant på julen och handsprit och munskudd för att minska smittspridningen av corona.
– Det känns helt fantastisk att kunna hjälpa till med det här i dessa tider, speciellt nu inför jul. När man själv har egna barn har man svårt att tänka sig in i situationen att inte kunna ge dem mat. Jag känner också tacksamhet över att jag bor i Sverige.
Äventyraren och researrangören Nicklas Lautakoski tillsammans med guiden Jackson på Kilimanjaro på en tidigare resa till Tanzania.
Via videohälsningar på insamlingssidan beskriver lokala guider hur de påverkas av turismbortfallet. För Nicklas Lautakoskis företag med tre anställda, innebär pandemin att de nu bara kan arrangera resor i Sverige. I mars var han orolig för hur pandemin skulle påverka framtiden.
– Men det har ändå gått över förväntan att ställa om. Under sommaren har vi haft ganska mycket resenärer till Kebnekaise och Jämtlandsfjällen och innan de senaste restriktionerna hade vi en del företagskonferenser, när många ville vara utomhus i stället. Inför 2021 ser det ändå bra ut och jag kommer att lansera åtta nya resor inom Sverige, där man kombinerar närproducerad mat och vandring. Just det här segmentet har haft lätt att ställa om.
De första transporterna med mat är redan på väg ut till familjerna i nöd.