I en av stans kiosker är tillströmningen av elever stor, speciellt under lunchtid och på eftermiddagen i samband med skoldagens slut. Tidningen möter tre gymnasieelever i årskurs ett som precis handlat varsin energidryck.
– Det är väl ganska ofta, svarar Liam Johansson på frågan om hur ofta han dricker energidryck.
– Jag dricker nog varje dag i skolan. Så fem till sex stycken på en vecka, säger David Carlsson.
– Mina föräldrar säger att jag får dricka max en om dagen, säger Elias Harrsjö.
På fyra år, mellan 2020 och 2024, har försäljningen av energidrycker dubblerats i den svenska dagligvaruhandeln, visar siffror från Consumer Panel Services GFK vilket Daglig varunytt rapporterat om. Andelen svenskar som dricker har ökat från 23 till 35 procent, vilket sammanlagt är 1,9 miljoner konsumenter. Flera energidrycksföretag redovisar raketvinster.
Majoriteten av de som tidningen pratat med uppger att det är den goda smaken och känslan av energi som gör att många väljer att dricka energidryck. Även priset är en viktig faktor. De flesta är medvetna om att energidryck inte är nyttigt och att ett för stort intag av koffein kan påverka hälsan negativt.
På Järvenskolan har man sedan flera år tillbaka ett förbud mot energidryck i skolans lokaler. Men det stoppar inte många högstadieelever från att konsumera drycken under skoltid, på raster och håltimmar.
– Vi ser ju när de kommer från stan gåendes med energidrycker, säger Johan Franzén, idrottslärare på Järven och fortsätter:
– Som lärare märker man när en elev har satt i sig energidryck, just för att de får i sig koffeinet, ofta i kombination med socker, som ger den här kicken. Det kan bli utmaningar med koncentrationsförmågan, de kan inte kanalisera energin till rätt saker.
Det är framför allt på samlingar och genomgångar som Johan Franzén och hans kollegor märker om elever druckit energidryck. Då har eleverna svårare att koncentrera sig.
Att intresset för energidryck ökat är något som Johan Franzén kan skriva under på. De senaste två åren har han sett att allt fler elever väljer läskande koffeindrycker. Det har blivit en statussymbol, menar han. Så viktig att vissa bevarar burken för att fylla den med vatten.
– Vi har fått information om, vilket vi fått bekräftat av källor, att det är många som till och med fyller burken med vatten bara för att de ska ha någonting på morgonen när de går till skolan. Det har blivit lite av en statussymbol och det är jäkligt synd. De vill gärna gå och bära den synligt framför kompisarna, att de har den här burken.
Om en elev känner sig trött, kan energidryck inte vara en bra hjälp då?
– Det finns alltid två sidor av svärdet, det är inte bara negativt. Dricker man en måttlig mängd behöver det inte vara något dåligt. Däremot så är det rekommenderat att inte sälja energidryck till någon under 15 år och majoriteten av våra elever är under 15, så där har vi ett problem. Och grejen är att de flesta som är 13 till 15 år behöver inte koffeinet, det anser jag.
När tidningen frågar några Järvenelever i årskurs åtta om de ser energidryck som en statussymbol är svaret nej. Inte heller har de hört någon som häller vatten i gamla energiburkar.
– Det har jag inte hört något om, säger 14-årige Charlie Karlsson och får medhåll från tre klasskamrater.
– Jag dricker i alla fall inte energidryck för att det är coolt, fyller Nim Öqvist i.
Hur ofta dricker ni energidryck?
– Det beror på om man har pengar. Men varannan dag kanske, säger Charlie Karlsson.
Nim Öqvist berättar att han dricker det ibland, men väljer hellre något annat om han ska köpa en dricka. Klasskompisen Xerxes Selin föredrar energidryck över vatten. Men han har insett att han inte kan dricka mer än en per dag utan att må dåligt.
– Dricker jag mer än en per dag får jag ont i hjärtat. Så jag håller mig till max en om dagen.
Varför dricker du inte vatten om du är törstig?
– Det är äckligt med vatten. Finns det vatten och energidryck, då tar man drickan. Så är det bara, säger Xerxes Selin.
Om artikelserien
Det här är första delen i tidningens artikelserie Energidrycksboomen. Försäljningen av energidryck har i Sverige de senaste fyra åren dubblerats. Även i Katrineholm märker man av ökningen, inte minst på skolor. Nu gör vi en kartläggning av användandet där vi i den här serien pratar med bland andra ungdomar, skolpersonal, vårdpersonal och handlare.