Mamman hävdar genom sin försvarare att hon inte förde bort sitt barn undan barnets far, utan att hon höll det kvar efter en umgängesperiod. Därför bör hon frias. Dessutom hävdar hon att ansvaret för att barnet hölls undan sin pappa i nära en månad ligger på kyrkoherden och hennes medarbetare. Detta eftersom mamman själv inte var i stånd att fatta några beslut.
Kyrkoherde Drotz och hennes medarbetare vill att saken prövas i högsta instans eftersom det är oklart vad som kan räknas som beaktansvärda skäl när utomstående personer hjälper exempelvis kvinnor och barn undan påstådda våldshandlingar och övergrepp.