Fredrik Ehlton, byggnadsantikvarie på Julita gård, berättar väldigt noggrant och ingående för tidningens reportrar om huset och vindens historia.
När vi har kommit upp till den översta, bebodda våningen, stannar Fredrik Ehlton till vid en dörr. När han öppnar dörren till vinden, är det en smal och brant trappa upp.
– Vinden är en yta som vi normalt inte visar upp, det kanske förklarar varför det är så stökigt här uppe. Det har samlats föremål från både innan och efter museet tog över. Det är saker från huset och saker som blivit över, säger Fredrik Ehlton, byggnadsantikvarie på Julita gård.
Vinden, som mäter ungefär 250 kvadratmeter, är fylld med gamla föremål som vittnar om gårdens och husets historia. Fredrik Ehlton går först mot den ena änden av vinden.
– När vi besökte förrådet med ugnen, några våningar ner, fanns det ett gäng innerfönster undangömda. Här uppe på vinden har vi ett gäng till. 1905 bytte Arthur Bäckström alla fönster på hela huset och det är de som är förvarade. Arthur Bäckström var den siste privata ägaren av det stora huset på Julita gård, säger Fredrik Ehlton.
På vägen upp till översta våningen i huset, möts vi av ett stort konstverk på väggen, likt en portal till Narnia. Men bakom denna stora dörr befann sig bara en toalett, någonting som Fredrik Ehlton tyckte var en rolig detalj att visa tidningen.
Fredrik Ehlton uppe på den dunkla vinden i det stora huset. Vinden är ett utrymme som han vanligtvis inte brukar besöka själv, då de själva inte försöker förvara något där, än det som redan finns.
Uppe på vinden sprang man på saker, som bland annat dessa markiser, på bilden till höger. Dessa markiser satt uppe på hela husets framsida och satt uppe från 1900-talet och framåt. Men nu förvaras de bara uppe på vinden i stora huset.
Bakom vindstrappan gömmer sig ett utrymme som tidigare varit ett gammalt torrdass. "Det här är en rolig detalj. Själva dasset är borta, men utrymmet finns fortfarande kvar", säger Fredrik Ehlton.
Vinden i stora huset är ingenting som ingår i rundvandringen, anledningen är en brant trappa och en massa bråte och stök. Här kan man se en massa gamla kakelugnsplattor som har plockats ned och förvarats på hög på vinden.
Vinden i stora huset på Julita gård är 250 kvadratmeter stort och innehåller flera vrån och små utrymmen.
Väl uppe på vinden, stannar Fredrik Ehlton till ofta och berättar om olika föremål som vi stöter på under rundturens gång.
– Här är lite roliga saker. Det är markiser som tidigare hängde på framsidan av huset mot sjön. Hela sidan hade markiser runt sekelskiftet 1900 och framåt. Nu förvaras även de här uppe på vinden, likt fönsterna, säger Fredrik Ehlton.
Längre in på den dunkla vinden upptäcks allt fler och fler spännande föremål. Fredrik Ehlton pekar in i mörkret och berättar om en sittdel, som hade varit till Arthur Bäckströms rullstol som han hade i slutet av livet. Längre in på vinden finns det flera rum. Det sista vi kommer in till finns en del vikskärmar förvarade, samt ett program för ett evenemang. Trots all den historia som vinden besitter, så används vinden knappt idag.
– Vi har det till förvaring av vissa saker, men vi försöker att inte fylla på med fler saker än det som redan finns, förklarar Fredrik Ehlton.
Varför visar ni inte vinden för besökarna?
– Det finns många anledningar till att vi inte visar vinden under rundturerna. Dels är det ganska stökigt och skräpigt och dels så är det en väldigt besvärlig trapp upp. Vilket gör det svårt att få upp alla besökare, säger Fredrik Ehlton.
Ett gammalt program för de evenemang som anordnades i huset. I programmet ingick både supé och vals.
Det finns knappt något ljusinsläpp på vinden, det enda som finns är några enstaka små fönster i taket.
När skorstenarna och rökkanaler fixades till, eller rustades upp så skrev man alltid årtal på när det gjordes. Därför finns fler årtal och initialer på vindens skorsten och rökkanaler.