Daniel Eriksson är chef för polisens avldening för grova brott i Nyköping, med ansvar även för grova brott i Katrineholms lokalpolisområde.
Det handlar om "bötfällning" – eller "bötning" som det också kallas – när någon kräver pengar av någon annan, antingen för riktiga skulder, där summan växer snabbt och drivs in med våld och hot, eller också för helt påhittade skulder.
– Om vi säger att jag har en knarkskuld till dig. Då tar någon av dina kompisar "över" skulden och kanske dubblar den. Jag kanske var skyldig 5 000, men plötsligt säger du att jag är skyldig dig 10 000 kronor. Det här förekommer absolut i Katrineholm och Vingåker, säger Daniel Eriksson vid polisens avdelning för grova brott i Nyköping.
Mörkertalet är stort, säger Daniel Eriksson. Det är sällan bötfällningarna anmäls till polisen, kanske delvis för att det i botten finns något knarkköp eller liknande, som den som utsätts inte vill skylta med.
– Men det drabbar även helt laglydiga, både unga och vuxna.
Oftast, säger Daniel Eriksson, finns det någon affär i grunden. Men det förekommer också bötfällningar baserade på ingenting, som att någon tittat snett.
För att den som drabbas alls ska bry sig om hotet krävs att den som hotar har det polisen kallar "våldskapital". Det kan vara verkligt eller påhittat.
– Utan våldskapital blir det inget. Vi ser personer som hotar med att de tillhör olika gäng fast de inte gör det. De kan skicka med en bild på en räv eller en jordgubbe (Räven syftar på Rawa Majid, i det kriminella nätverket Foxtrot. Jordgubben syftar på Ismail Abdo som brutit sig ur Foxtrot och allmänt kallats för "Jordgubben") för att anspela på att man har anknytning till den gängkonflikten, fast man inte har det. Den som är laglydig och drabbas vet inte vem som är med i vilket gäng.
Vad ska man då göra, om man själv eller ens barn drabbas av "bötfällning"?
– Man ska inte betala. Man ska anmäla till polisen. Genomför man betalningen vet utpressaren att det finns pengar, då händer det ofta igen. Många av dem som vi utreder har betalat, sedan kommer det nya krav, då går de till polisen för att de inte har pengarna.
Samtidigt är det svårt, tycker Daniel Eriksson, att säga exakt vad som händer om man inte betalar.
– Men min uppfattning är att de sällan gör verkstad av hoten. De riskerar långa fängelsestraff. Samtidigt har våldsdåden ökat i hela vårt samhälle. Jag kan inte garantera att inget händer om man inte betalar, men jag kan nästan garantera att man inte vinner på att betala.
I förra veckan skrev tidningen om just en sådan här händelse. Några som var ute på krogen tackade nej till att köpa narkotika. Tjafs uppstod, polisen tillkallades och omhändertog narkotikaförsäljaren för fylleri. Senare krävdes krogbesökarna på 15 000 kronor, eftersom polisingripandet ansågs vara deras fel. Sedan början av december sitter en person häktad misstänkt för försök till utpressning, eftersom han misstänks ha krävt krogbesökarna på ytterligare 100 000 kronor sedan polisen gjort husrannsakan hemma hos försäljaren.
Polisen kan utreda utpressningarna och gör det också, men svårigheten ligger ofta i att anmälningarna kommer efter lång tid.
– Ibland anmäls det väldigt lång tid efter att brottet begåtts. Jag kan ha förståelse för rädslan att anmäla, ofta hotas det om vad som händer om man går till polisen. Men det är väldigt svårt att stoppa det om vi inte får komma in med en gång, så tidigt som möjligt, säger Daniel Eriksson.
Föräldrar bör vara uppmärksamma, fortsätter han. De kan, utan att veta om det, vara föräldrar både till utpressningsoffer och utpressare.
– Ha koll på både inkomster och utgifter.
Utpressningar har funnits länge, säger Daniel Eriksson, men någorlunda nytt är att de flyttat ut i sociala medier.
– Man kan göra det anonymt på ett helt annat sätt än tidigare. Det är lättare att få tag i folk nu också. Nu räcker det att man har Snapchat.
Tobias Sander, samordnare med fokus på trygghet och säkerhet på Järvenskolan.
Tobias Sander är säkerhetssamordnare på Järvenskolan. Han berättar att skolan polisanmälde ett utpressningsärende 2021 och att det genom åren anmälts några olaga hot, men att man inte har kännedom om några "bötfällningar" just nu.
– Men vi har, i samverkan med polis, fått till oss att vi ska vara uppmärksamma på det, säger han.
Straffet för utpressning är fängelse i högst två år. Betraktas brottet som grovt är påföljden maximalt sex års fängelse.