De återkommande översvämningarna i Lasstorp är en del av en större problematik kring dagvattnet i Katrineholms tätort.
Före jul grep samhällsbyggnadsförvaltningens chef Stefan Jansson in i den överhettade kommunikationen mellan hans tjänstemän och styrelsen för Lasstorp koloniförening.
Parterna hade helt kört fast i diskussionen kring översvämningarna.
– Nu försöker vi ta ett steg tillbaka och få till stånd en bra dialog, säger Jansson.
Hans signal till odlarföreningen är att kommunen ska göra vad den förmår för att minska risken för översvämningar. Till att börja med ska den länge efterfrågade dikesrensningen göras.
Det är löftesrikt, tycker föreningens ordförande Urban Lundin som därmed skruvar ner sitt tonläge.
– Jag har ingen lust att strida för stridens egen skull. Men när många av våra lotter ständigt utsätts för översvämningar är det min plikt att försöka göra något åt saken.
De åtgärder som kan sättas in mot diket påverkar inte dagvattenproblemet som helhet. Kommunen är inte beredd att slänga pengarna i sjön utan strävar efter en genomgripande lösning.
En sådan garanterar inte att koloniområdet blir kvar på sin nuvarande plats, påpekar Jansson.
– Man kan tänka sig att det till exempel kan bli aktuellt med en flytt av de mest utsatta lotterna. Vi behöver titta på det.
Kommunen ser en stor utvecklingspotential för tätortens norra del. Planer finns på såväl 400 nya bostäder som fler förskolor.
Koloniområdet ingår inte i de planerna.
– Marken är för dålig att bygga på. Det var därför vi flyttade den nya skolan till annat ställe, påminner kommunens mark- och exploateringschef Mats Lundevaller.
Arbetet med en ny detaljplan för stadsdelen pågår och ska kunna gå till samråd före sommaren. Men innan exploateringen kan ta fart, måste den komplicerade dagvattenfrågan lösas. I Lasstorp hänger den i högsta grad ihop med översvämningsproblematiken.
Nyligen ansökte kommunen om statliga medel för att kunna göra en fördjupad studie av området som bland annat inbegriper odlingarna. Avsikten är bland annat att se om det utmed diket kan anläggas en konstgjord våtmark och/eller dagvattendammar.
Detta huvudspår för dagvattenhanteringen, en ”vattenpark” med rekreationsytor, framskymtade redan i Masterplan Norr som togs fram 2018.
Om en sådan anläggning tillräckligt skulle lätta på dagvattentrycket återstår att se. Frågan är också om den vore ekonomiskt försvarbar.
Sannolikt skulle den ta ett ganska stort markområde i anspråk. Därmed är det oklart hur koloniområdet skulle påverkas.
– Används hela den ytan skulle det lösa en del av dagvattenproblemet. Men då skulle samtidigt föreningen bli lidande. Vi vill inte sätta dem på bar backe. De har byggt upp en fin verksamhet som de ska få fortsätta att bedriva så bra som möjligt, säger Jansson.
Budskapet från kommunen är alltså att den stadsnära odlingen är angelägen är bibehålla. Odlarföreningen befarar dock att en flytt skulle dränera stadsodlingens attraktionskraft.
Styrelsen har tidigare uttryckt att den med alla till buds stående medel kommer att motsätta sig en flytt. ”Vill ni ha bort oss, får ni bära bort oss”, har Urban Lundin meddelat.
Han är inte främmande för att de mest utsatta lotterna flyttas, så länge koloniområdet kan förbli sammanhållet. Men han tror inte att det behöver ske om kommunen gör de insatser mot översvämningarna som föreningen efterlyser.
– Vi ger kommunen en chans och sänker garden. Men vi tar inte bort den, säger Lundin.