Sedan 30 år finns kommunarkivet i tre plan i Ava-huset på Trädgårdsgatan. Här finns över 3 000 hyllmeter som bär på en stor del av kommunens historia. Det handlar framför allt om handlingar från kommunal verksamhet, som protokoll, räkenskaper, korrespondens, betyg och skolhandlingar, elevhälsovårdsjournaler, omvårdnadsjournaler och socialakter.
– Vi är kommunens primärminne, säger Roland Blomkvist, som jobbar i arkivet tillsammans med Eva Peterson.
Kommunarkivet är en lagstadgad verksamhet och bygger på den svenska offentlighetsprincipen, där öppenhet och transparens är ledstjärnor. Det kan låta knepigt och byråkratiskt och därför menar Roland Blomkvist att lördagens öppna hus, som hålls under Arkivens dag, är viktigt.
– Vi vill visa att det inte är så byråkratiskt som många tror, säger han och beskriver kommunarkivet som historia som det är lätt att knyta an till.
Det är hit du kan vända dig för att kolla upp om det verkligen stämmer att farmor hade Katrineholms bästa betyg när hon tog studenten 1964.
I kommunarkivet finns också en del handlingar från föreningar, företag, gårdar och privatpersoner som kan ha ett lokalhistoriskt intresse. Allt som allt rör det sig om 1 100 arkiv, och då räknas till exempel varje förening eller person som ett arkiv.
På Arkivens dag och det öppna huset är det premiärvisning av Roland Blomkvists exposé över de gångna 100 åren i kommunen. En utställning som genom texter och bilder ger perspektiv lagom till kommunens 100-årsfirande. Här finns bland annat bilden från demonstrationen med en skylt som talar om hungriga små. Bilden är tagen i januari 1917 och berättar om situationen då Katrineholms stadsrättigheter bara är några veckor gamla. Roland Blomkvist berättar om livsmedelsbrist, brödransonering och de oroligheter som bröt ut till följd. På bilden ses en del av de demonstranter som tågade till Praktiska skolan och gav studenterna där skulden för matbristen och att de borde lämna stan.
Andra nedslag i kommunens 100-åriga historia som speglas är bland annat 1928, då kommunen flyttar in på Gröna kulle, 1998 då kommunen fick sin första kvinnliga räddningschef och 2001 då ett mycket stort antal anställda vid Flextronics och Scania förlorade sina jobb.
– Man kan inte förstå sin samtid om man inte kan sin historia, säger Roland Blomkvist, som hoppas att utställningen ska göra att människor funderar mer på hur framtiden kommer att se ut.
Under 2017 kommer också Katrineholms-Kuriren att bjuda på Roland Blomkvists historiska exposé i text och bild. Det blir minst 40 nedslag genom 100 år.
– Historia, och arkiv, ger oss perspektiv på nutiden och skulle kunna användas mycket mer, säger Eva Peterson och berättar att under det öppna huset kan besökaren också ta del av en utställning som berättar om arbetet innan stadsbildandet 1917, ett arbetet som då pågått sedan 1901.
Med tiden kommer kommunarkivet att fortsätta växa, även i ett samhälle där allt mer digitaliseras. I vår utökas kommunarkivet med ytterligare 400-500 hyllmeter i lokaler intill biblioteket på Drottninggatan.
– Det behövs. Pappershandlingarna kommer att fortsätta att öka inom överskådlig tid, även om vi planerar för e-arkiv, säger Roland Blomkvist.
Och den dag e-arkivet kommer hoppas personalen på kommunarkivet också att de bilder som digitaliserats ska kunna bli tillgängliga och sökbara för allmänheten. Hittills har en halv miljon foton skannats in och arkiverats med hjälp av personal på Viadidakt.