– För min del har det bara känts som ett lyft, säger Marie Karlsson, som efter 17 år på Ericsson nu fått en betald utbildning inom trädgård och anläggning.
Våren 2015 drabbades omkring 450 personer när Ericssons fabrik i Katrineholm stängde. Ett år senare startade regeringen ett stödprogram för uppsagda i flera städer, efter att bland annat Katrineholms kommunalråd Göran Dahlström (S) krävt insatser.
Nu är det alltså klart att EU:s globaliseringsfond betalar 40 miljoner kronor, två tredjedelar, av kostnaderna för det tvååriga programmet.
– Det är väldigt goda nyheter, säger projektledare Matz Wahlin på Arbetsförmedlingen som sköter insatserna.
Myndigheten kan erbjuda hjälp "utöver det normala" inom omskolning, coachning och jobbsökning till ett 100-tal katrineholmare.
Stödet kan lämnas även till personer som står relativt nära arbetsmarknaden. Studier på komvux, högskola eller yrkesutbildningar kan betalas, liksom försörjning under studietiden.
– Vi kan göra skräddarsydda insatser så att de här personerna kan gå i jobb så snart som möjligt, säger Matz Wahlin.
I EU-parlamentet röstade 594 ledamöter för stödpaketet och 71 mot. Svenskarna Fredrick Federley (C), Lars Adaktusson (KD) samt Peter Lundgren och Kristina Winberg (SD) sade nej. Jasenko Selimovic (L) lade ned sin röst.
Katrineholmaren Fredrik Olovsson (S), ordförande i finansutskottet, kallar motrösterna ett "skamligt" angrepp på den svenska modellen, särskilt när Sverige ska få tillbaka en del av avgiften till EU.
Samtidigt konstaterar Olovsson att "vi kommer aldrig att kunna stoppa strukturomvandlingen".
Adaktusson och Federley har kallat globaliseringsfonden felaktig och ineffektiv. Lundgren uppger för tidningen Expressen att Ericsson som gör en mångmiljardvinst självt borde pressas att ta ansvar för sina tidigare anställda.