– Du vet väl varför de från början kallas potthål? undrar Erland Fröjd, chef för kommunens gata- och anläggningsenhet.
För att det är så de ser ut?
– Det är för att Vägverket skiter i dem.
Gammalt skämt bland kommunalare. Men denna vinter har också de kunnat hålla sig för skratt. Temperatursvängningarna, vätan och – kanske – alltför låg kvalitet på asfalten har orsakat ett ovanligt omfattande sönderfall i tätorten. Trasiga gator sätter tålamodet på prov för såväl bilister som kommunens driftspersonal.
I går rapporterade vi att måttet är rågat och att service- och teknikförvaltningen därför gör en extra insats mot skadorna. Hundratals hål ska lagas, oavsett hur vädret artar sig.
Nyckeln till framgång, hoppas kommunen, är den asfaltscontainer som togs i bruk redan förra vintern. Den möjliggör lagning med varm asfalt i stället för kall.
– Det är finare material i den asfalten och den håller längre; livslängden ska i princip vara hur lång som helst. Utan containern hade vi behövt åka ända till Farsta för att hämta varm asfalt, säger Fröjd.
Hans mannar demonstrerar en typisk potthålslagning. Först sopas hålet rent. Pelle Gustafsson häller ut klister utmed asfaltskanten för bättre fäste.
Carl-Johan Pehrsson hämtar en skyffel med upphettad asfalt från containern. Den får vara maximalt 200 grader, men svalnar snabbt när den läggs ut.
Pehrsson fyller hållet och Johnny Tambour krattar och jämnar till. Normalt brukar en anställd ensam svara för den fortlöpande lagningen av stadens gator. Den extra insatsen lär inbegripa fler.
– När man kommer igång går det ganska snabbt även när man är ensam. Sedan är det förstås ofta ganska många hål att fylla på samma ställe, säger Fröjd.
När Pehrsson fyllt på lite till och Tambour snyggat till kanterna startar Pelle Gustafsson vibroplattan. 100 kilos tryck packar asfalten platt. Det hela är klart på några minuter.
Hur många potthål och kratrar som ska lagas inom den närmaste veckan vet Fröjd inte. En sammanställning pågår.
Kommunens tidigare uppmaning till allmänheten kvarstår: Felanmäl!
[fakta nr="1"]
Trasiga stadsgator och potthålspepprade landsvägar är inget unikt för Katrineholm. Det tror service- och teknikförvaltningen, som med en omvärldskoll hoppas hitta goda sätt att förebygga asfaltsskador till nästa vinter.
– Kanske finns det sådant vi kan göra tillsammans med våra grannkommuner. Det blir ett hårt jobb att ta reda på, men det behöver vi göra.
Det säger Karin Engvall, avdelningschef på service- och teknikförvaltningen. Efter alla synpunkter och klagomål, gör förvaltningen nu en analys av hur hårt vintern har farit fram med gatorna i Katrineholms grannkommuner.
– Vi vill lyfta blicken. Är det bara vi som har drabbats på det här sättet eller gäller det hela Mellansverige? Flera av oss som pendlar till jobbet upplever att det inte bara är här problemet finns.
Engvall har därför tagit kontakt med grannkommunerna och Trafikverket i regionen.
– De flesta delar vår bild av ovanligt mycket skador i år.
Karin Engvall hoppas snart kunna ge service- och tekniknämnden en mer detaljerad bild av läget i Vingåker, Flen, Eskilstuna, Nyköping och Norrköping.
Förhoppningsvis finns det saker för Katrineholm att lära i dessa kontakter, säger hon.
– Hur gör andra kommuner när de lappar och lagar? Har de några smarta sätt? Hur tar de sig an frågan om asfaltskvaliteten?