Carl-Edvard Sturkell växte upp på Bryggaregatan i Katrineholm. Han har själv berättat att hans mamma var väldigt praktiskt lagd. Hon klarade familjens hem och mathållning för 4-5 personer på en hushållskassa på 75 kronor i månaden. Hans pappa jobbade på bank och var väldigt barnkär. På mornarna tog han upp sin lille son i sängen för att läsa Svenska dagbladet tillsammans med honom.
Carl-Edvard Sturkell har själv berättat att han lärde sig att läsa genom bokstäverna i tidningens rubriker.
Barndomens somrar tillbringade han på Julita gård, där hans morfar var förvaltare.
Carl-Edvard Sturkell hade planer på att bli historielärare. Men när han fick höra att det inte skulle behövas några historielärare på många år valde han juridiken och domarbanan.
– Det har jag aldrig ångrat, sa han i samband med sin 85-årsdag.
Carl-Edvard Sturkell var notarie vid Oppunda häradsrätt under åren 1951-1954. Han har vidare tjänstgjort i Svea hovrätt, på Gotland och arbetat på socialdepartementet.
1974 återvände Carl-Edvard Sturkell till Katrineholm. Han bosatte sig i ett nybyggt hus på Höjdgatan. Där bodde han kvar ända tills i somras, då han flyttade till ett äldreboende.
Carl-Edvard Sturkell var lagman vid Katrineholms tingsrätt under åren 1974-1989. Under den här tiden förkunnade han omkring 4 000 domar. Däremot behövde han aldrig döma någon till livstids fängelse, vilket han var glad för.
När tingsrätten i Katrineholm lade ner 2010 berättade han en historia om stadens a-lagare som var stammisar på tinget.
– De var lätta och roliga att ha att göra med och jag brukade alltid inleda med att förmana dem att om de inte drack så mycket så skulle vi slippa se dem i tingsrätten. En kväll när jag hade varit och handlat och kom med ett mjölkpaket i vardera handen mötte jag två av dem. De bugade sig djupt och sa "drick nu inte för mycket lagmannen".
Även om Carl-Edvard Sturkell inte blev historielärare bar han med sig intresset för ämnet hela livet. I boken "Oppunda ting under tusen år" har han redogjort för hur rättsväsendet utvecklats under århundraden i Västra Sörmland. Han var också aktiv i Katrineholm hembygdsförening under många år, där han bland annat varit ordförande och kassör.
Carl-Edvard Sturkell sörjes närmast av sonen Erik med familj och familjen Bajric.
I Carl-Edvard Sturkells "vita arkiv" hittade begravningsbyrån hans egenskrivna dödsruna, vilken han ville ha publicerad i Katrineholms-Kuriren. Den publicerar vi här i anslutning till denna artikel.