Skattebetalarna får punga ut en miljon för nedskräpning

Nedskräpningen kostar medborgarna stora summor varje år. Ett av alla utsatta områden är centrum, där allt från godispapper till läskburkar dumpas. "Affärer som säljer sånt borde se till att det är rent utanför egen dörr", säger Joha Frondelius (KD).

Så här såg det ut på Djulögatan på torsdagsförmiddagen.

Så här såg det ut på Djulögatan på torsdagsförmiddagen.

Foto: Jimmy Persson

Katrineholm2022-12-04 06:58

Uppskattningsvis lägger kommunen en miljon kronor varje år på att ta hand om skräp som inte hamnat i papperskorgen. Utöver det tillkommer hundratusen kronor för att ta hand om avfall som dumpats i naturen, bland annat från släpkärror. 

– Det är slöseri med skattepengar och alla är vi med och bidrar till kostnaden. Jag upplever att folk inte tar med sig sitt skräp hem på samma sätt som förut. Nu öppnar folk bildörren och släpper ut skräpet, säger Stefan Ivarsson, enhetschef för parkavdelningen. 

Han berättar att kommunen så gott som dagligen städar i centrum, samt ungefär en gång i veckan i tätortens ytterområden. Även några ur allmänheten bidrar med att göra snyggt. 

– Vi har flera medborgare som tar ansvar genom att plocka skräp. Några hör av sig om att de har städat på ett visst ställe. 

undefined
Stefan Ivarsson, enhetschef för parkavdelningen vid service- och teknikförvaltningen, tycker att alla ska ta hand om sitt skräp på rätt sätt.

Har du någon uppmaning till dem som skräpar ned?

– Jag tänker att har man orkat bära en godisbit 25 meter, kan man ta med sig pappret till närmaste papperskorg. Vi gör insatser för att belysa problemet och har haft flera aktiviteter, bland annat skräpplockardagar, där förskolor och skolor har varit med. Dessutom har vi feriejobbare som får komma hit och själva hjälpa till att städa, säger Stefan Ivarsson.

En som har reagerat på nedskräpningen, och som tidigare har uttalat sig i frågan, är Joha Frondelius (KD). Han inklusive en annan medborgare har lyft problemet med att elever skräpar ned mellan Djulögatan och Järvenskolan, efter att de handlat.

– Vi ser var ungdomarna går och handlar godis, läsk och energidryck. Jag tycker att affärer som säljer sånt borde se till att det är rent utanför egen dörr. I dag är det fullt med skräp på Djulögatan, men också tuggummin. Snart flyttar Länsförsäkringar in i Safirenhuset och de vill säkert också ha rent på gatorna när deras kunder kommer. Nedskräpningen har ökat markant, säger Joha Frondelius.

undefined
Joha Frondelius (KD) har tröttnat på nedskräpningen.

Samtidigt tycker han inte att det bara borde ligga i näringsidkarnas intresse. Skolor och föräldrar ska också ta ansvar.

– Både personal inom skolan och föräldrar ska lära de unga vad som är rätt och fel. När jag besökte nya Järvenskolan var det förskräckligt mycket skräp vid aulan. Efter att jag sa till satte man upp fler papperskorgar. Det känns som att det alltid ska behöva hända någonting innan man agerar, säger Joha Frondelius, som även tycker att allmänheten ska ryta ifrån när någon skräpar ned.

Ahmad Mohabbat äger livsmedelsbutiken Vatan saffran på Djulögatan, där många ungdomar handlar. Han har lagt märke till att flera kastar skräp och tuggummin utanför butiken och säger att han då och då plockar upp efter dem. Samtidigt tycker han att det är fel.

– Det är inte mitt ansvar för vad som händer på gatan, utan kommunens. Jag ansvarar för vad som händer i lokalen. Tidigare har jag pratat med kommunen om att de borde sätta upp en papperskorg, men det har de inte gjort. Skulle jag sätta upp en papperskorg skulle folk kasta sina hundbajspåsar där och jag kan inte ta hand om det, säger Ahmad Mohabbat.

undefined
Ahmad Mohabbat (till höger) driver Vatan saffran på Djulögatan tillsammans med Shogofa Mohabbat. Med på bild är dottern Jasmine. Arkivbild.

Han vittnar också om att vissa ungdomar stjäl.

– Ibland kommer det in 60 till 70 personer samtidigt, där några plockar ned godis i sina fickor. Jag har ringt polisen, men jag får aldrig tillbaka pengarna. Några kissar också på gatan, säger Ahmad Mohabbat.

Skräp i städerna

Fimpen är det överlägset vanligaste skräpet i stadskärnorna. Resultatet från en nationell skräpmätning, som genomfördes 2020, visar att fimparna står för 62 procent av skräpet i städerna.

Mycket av det övriga skräpet kommer från det vi äter och dricker på språng.

Att det är skräpigt kan göra att människor inte trivs och att de känner sig otrygga. Det kan också leda till mer skadegörelse eller kriminalitet. Dessutom kostar det samhället två miljarder varje år att städa upp.

Källa: Håll Sverige rent

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!