När Gudrun Jonasson cyklade utmed Prins Bertils gata räknade hon till tre munskydd efter cykelbanan. När hon en annan dag gick till Speceritjänst för att handla räknade hon till fem munskydd.
Gudrun Jonasson tycker att det är en tråkig syn.
– Jag blir jätteupprörd, kanske inte så mycket för min egen skull, men allmänt. Jag tänker på nedskräpningen men också på risken för smittspridning, på små barn och hundar som nosar.
Gudrun Jonasson tycker att den som är, som hon beskriver det, duktig och bär munskydd bör fortsätta att vara duktig lite till.
– Då är det inte särskilt sunt att kasta dem ifrån sig eller "tappa" dem.
Gudrun Jonasson bor i en bostadsrätt på Claestorpsvägen, där hemtjänsten kommer och går till boende. Hon har även reagerat på att anställda kastar munskydden i papperkorgar utanför husen.
– Min man pratade med chefen för hemtjänsten och hon sa att de ska ha ett eget kärl med sig, typ en platspåse, att samla munskydden i.
Stefan Ivarsson, chef på parkenheten på Katrineholms kommun, säger att kommunen inte upplever munskydden som ett stort problem.
– Men vi ser att det ligger några begagnade munskydd på lite olika platser, säger han.
De munskydd som plockas upp i samband med städning slängs i ordinarie sopor och går sedan som brännbart avfall.
Stefan Ivarsson ser dock hellre att de hamnar på annan plats än på marken.
– Vi har lite drygt 300 papperskorgar och jag tycker att de borde hamna där eller att man tar med sig dem hem och slänger munskydden hemma.