Redan i våras fick kommunledningen i uppdrag att spara minst 35 miljoner kronor till årsskiftet. Än så länge har man klarat 32,5 miljoner. Även under nästa år kommer förvaltningarna behöva hålla hårt i pengarna.
– Det är ingen hemlighet att 2024 ser ganska jobbigt ut rent ekonomiskt, säger Johan Söderberg (S), kommunstyrelsens ordförande.
Inflation, ökade pensionskostnader och minskad befolkningsutveckling. Det genomsyrar budgetförslaget för 2024 som den styrande majoriteten tagit fram och som de presenterade under torsdagens pressträff.
Budgeten har fått namnet "Återhållsamt med ansvar för framtiden", vilket tydligt talar för hur det ekonomiska läget ser ut. Förra året, 2022, gick kommunen plus med drygt 99 miljoner kronor. Nästa år räknar man med att gå minus. Men för att rädda situationen vill majoriteten ta 20,8 miljoner kronor ur resultatutjämningsreserven (RUR), det vill säga kommunens sparbössa som innehåller 100 miljoner. Det blir i så fall första gången.
– Vi räknar med ett underskott 2024, men som vi ändå kommer att klara av att täcka med hjälp av tidigare års goda resultat. Det ser ut att vända redan 2025 men 2024 är det riktigt besvärligt att få ihop budgeten, säger Johan Söderberg.
– Vi beräknar att vi kommer använda 20,8 miljoner av reserven för att nå ett nollresultat. Vi får inte budgetera för ett plusresultat om vi använder reserven.
Kommunalskatten höjs inte trots det ekonomiska tuffa läget. Den ligger kvar på 22,12 procent.
Alla förvaltningar kommer behöva hålla hårt i sina pengar kommande år. Effektiviseringar som att dra ned på lokalkostnader är en viktig puckel, manar majoriteten. Och de förvaltningar som redan i år drabbats hårt på grund av befolkningsutvecklingen kommer att få det fortsatt tufft. Det minskade barnantalet ser ut att hålla i sig, vilket innebär mindre intäkter till förskolan och skolan. Fler äldre innebär en påfrestning för vård och omsorgen.
För att dämpa smärtan skjuter kommunen till pengar. Två stora satsningar i budgetförslaget är att äldreomsorgen får 15 miljoner och gymnasieskolan får sex miljoner.
– En stor positiv sak är att vi får en ramförstärkning till gymnasieskolan. De resurser vi har räcker inte för att täcka våra kostnader, säger Ulrica Truedsson (S), bildningsnämndens ordförande.
Enligt henne kommer man under hösten se över programpengen, det vill säga kostnaden per elev. I Katrineholm väljer fler elever att gå yrkesprogram, vilket är dyrare än högskoleförberendande program eftersom det ofta är högre materialkostnader och färre elever per klass.
Pressträffen om budgetförslaget hölls i Duveholmsgymnasiets lokaler. Anledningen är att en av majoritetens stora ekonomiska satsningar nästa år är gymnasieskolan som får sex miljoner extra.
Omställningsstödet på 13 miljoner kronor som bildningsförvaltningen fick i år för att ställa om sin verksamhet på grund av det minskade barnantalet förlängs och gäller även nästa år. Än så länge har man bara använt sex miljoner kronor.
– Det föds för få barn, vilket gör att vi även nästa år kommer behöva se över vilka verksamheter vi ska ha och var vi ska ha dem, säger Ulrica Truedsson.
Hade man kunnat ta mer sparpengar för att slippa skjuta på vissa investeringar som vägunderhåll?
– Vi tar ändå en femtedel nu. Blir det svårare tider framåt då vill vi ha tryggheten att vi kan ta till mer pengar. Vi kan bara använda de en gång. Vi kan inte lägga in pengar i RUR och låta verksamheten göra en långsiktig planering utifrån det, utan det handlar om att täcka ett beräknat underskott, säger Söderberg.
Nästa vecka ska budgetförslaget upp i kommunstyrelsen. Oppositionspartierna jobbar fortfarande med att ta fram sina skuggbudgetar. I november klubbas budgeten för 2024 i kommunfullmäktige.