Radon är en osynlig, luktfri, färglös och radioaktiv gas. Vid långvarig exponering av höga halter ökar risken för att drabbas av lungcancer.
På en karta, som kommunen tagit fram, går det att se var risken för radon i marken är som störst. Genom staden går en grusås, från Stettin mot Nyköpingshållet, via Vingåkersvägen, Oppundavägen och Åsgatan. Utefter denna sträcka är radonhalterna allra högst.
– Det beror på att marken är mer genomsläpplig vid grusåsar. Men det betyder inte att det inte finns radon på de platser som inte är rödfärgade på den karta som vi har tagit fram, säger Eva Frykman, miljöchef på samhällsbyggnadsförvaltningen.
Även i flera kransorter är radonhalterna förhöjda. Det gäller Bie, Äs och delar av den västra delen av Strångsjö.
Samtidigt är det inte bara i marken som radon förekommer. Fram till mitten av 1970-talet användes radon när man tillverkade blågrå lättbetong, vilket gör att fastigheter byggda före denna tidpunkt riskerar att vara så kallade radonhus.
– När det gäller flerfamiljshus, skolor och förskolor ställer vi krav på att man som fastighetsägare ska göra radonmätningar med jämna mellanrum. Är det för höga halter ska man åtgärda problemet. Särskilt komplicerat blir det dock om det finns radon i både marken och byggmaterialet där man bor. Då är det viktigt med balanserad ventilation, så att man inte riskerar att få in mer radon genom luftintaget, säger Eva Frykman.