"Vi är inte hundra procent nöjda med resultatet", säger Linda Aldebert, kommunekolog, om avverkningen i Krämbolsskogen.
Omtyckta Krämbolsleden bjuder på en ny upplevelse. I stället för att vandra med skogens sus som sällskap går leden nu bitvis rakt över kalhyggen.
Skövlingen får Naturskyddsföreningen att åter reagera på hur Katrineholms kommun agerar i naturfrågor.
– De säger en sak, och gör en helt annan. I grönplanen betonar kommunen värdet av tätortsnära grönområden, och sedan gör de så här, säger Janne Elmhag som är biolog och vice ordförande i Naturskyddsföreningen i Katrineholm.
Många människor söker sig till Krämbolskogen för att vandra. Naturskyddsföreningen, äventyrsklubben och bågskyttekluben har också verksamhet i området.
Anledningen till avverkningen är den fruktade granbarkborren. Kommunekolog Linda Aldebert säger att målet varit att rädda så mycket skog som möjligt. Kommunen avvaktade med avverkningen med hopp om att skogen skulle självläka.
– Men vi såg att vi var tvingade att gå in och avverka. I några områden blev det mer än planerat, det är jättetråkigt, säger Aldebert.
Som ett pärlband, utefter väg 557 från Sjöholms skola och ner mot Krämbolstugan, ligger de 13 ytorna som avverkningsanmäldes i augusti 2020. Totalt handlar det om 25 hektar.
Katrineholms kommun avverkningsanmälde i höstas 13 områden i Krämbolskogen.
I en artikel den 23 april förra året sa kommunen att det handlade om en så kallad sök-och-plockavverkning. Då tar man ner angripna träd, men spar tall, lövträd och döda träd för att ge husrum åt granbarkborrens naturliga fiender.
På flera av områdena är det dock kalhugget efter avverkningarna som gjordes i slutet av förra året. Utefter en grusväg ligger travar med björk, gran och tall.
– Kontraproduktivt. Det är en ekologisk katastrof. Man säger att man ska bekämpa granbarkborren, men i stället tar de bort granbarkborrens fiender. Om de får stå kvar mildras angreppen kommande säsong. Även många björkar och tallar som aldrig angrips av granbarkborre har avverkats – helt i onödan, säger Elmhag.
Janne Elmhag, Naturskyddsföreningen i Katrineholm, är kritisk till kommunens avverkningar utefter Krämbolsleden: "De lovade varsam sök-och-plock-avverkning, men det blev kalhyggen."
Linda Aldebert vet att björk avverkats, och säger att det är en entreprenör som utför avverkningar åt kommunen.
– Jag kan tro att marken var fuktig och därför fälldes lövträd och tall också.
Det gick inte att vänta på tjälen, enligt Aldebert. Milda vintrar har gjort att det inte blivit någon garanti för att tjälen kommer. Dessutom hade avverkningen vid Krämbol redan skjutits upp på grund av brist på skogsmaskiner, och eftersom sågverken inte kunde ta emot timmer.
– Vi ville inte avverka och lägga angripna träd i upplag i skogen. Det är många aspekter som påverkar hur och när vi har gjort åtgärderna i Krämbol, säger Aldebert.
Men helt enligt plan verkar inte kalhyggena vid Krämbolskogen vara:
– Vi är inte hundra procent nöjda med resultatet, men om vi inte gjort något hade vi haft mer angripen skog till nästa sommar. Det är taget för mycket i vissa områden. Det skulle ha lämnats fler döda träd. Det blev inte riktigt som vi ville.
– Målet är att vi ska rädda den skog som finns kvar. Vi ska träffa Naturskyddsföreningen på plats i Krämbolskogen och ha en dialog om vilken strategi vi ska ha för att återplantera skogen, säger Aldebert.
Markskador efter avverkningen i Krämbolsskogen.
Skogsmaskinerna har lämnat djupa spår efter sig, något som Linda Aldebert säger ska åtgärdas inom kort.
Naturskyddsföreningen i Katrineholm har tidigare kritiserat kommunens förslag på ny detaljplan för Kerstinboda industriområde. Där vill kommunen göra industrimark av en tallmosse.