Färre kommer att kunna ta över, när den stora kullen 60-talister börjar gå i pension.
– Inte sedan 2011 har det fötts färre barn i Katrineholm under årets nio första månader. Det året, 2011, föddes det 228 barn under januari till september, säger Rasmus Andersson, befolkningsstatistiker på Statistiska centralbyrån, SCB.
I början av 2000-talet genomgick Sverige en babyboom, där landet gick från 1,5 barn per kvinna år 2000 till 2,0 barn per kvinna år 2010. Nu föds 1,7 barn per kvinna i landet.
I Katrineholm låg snittet på 2,1 födda barn per kvinna i Katrineholm år 2010. Men sedan dess har antalet nyfödda sjunkit och i fjol, 2021, låg snittet på 1,7 barn per kvinna. Från januari till september, har bara 253 levande barn fötts i kommunen: alltså den lägsta siffran på elva år.
Och det märks i de kommunala verksamheterna, i förskolorna först och i skolorna lite senare. För några veckor sedan rapporterade tidningen om att flera förskolor slås ihop.
– Vi märker av det. I våra verksamheter minskar det med 250 barn nästa år. Vi ser minskningen i de lägsta åldrarna först, säger Ulrica Truedsson (S), ordförande i bildningsnämnden i Katrineholm.
1,7 barn per kvinna föds i Katrineholms kommun. Det är på nivå med rikssnittet, men lågt i jämförelse med resten av Sörmland.
På lång sikt är minskningen, som är kraftigare än vad kommunen förutspått att den skulle bli, problematisk, fortsätter hon.
– På sikt kommer vi att ha färre i arbetsför ålder, färre som kan ta över när 60-talisterna, som var en stor generation, går i pension.
På kort sikt blir det färre arbetstillfällen i förskolan och skolan, när barngrupperna minskar. Men kanske, säger Ulrica Truedsson, kan det innebära att kvaliteten höjs.
– Kanske kan vi öka andelen förskollärare och barnskötare, om vi har färre platser att fylla.
Födandet i Katrineholm ligger på rikssnittet, men lägre än resten av Södermanlands län. Flest barn per kvinna, det som kallas "summerad fruktsamhet", föds i Flen: 2,3 barn per kvinna. Eskilstuna ligger sist tillsammans med Katrineholm, med 1,7 födda barn per kvinna.
Barnafödandet har varierat i Sverige över tid. I slutet av 1930-talet föddes få barn, men under några år på 40-talet var barnkullarna mycket stora. Ekonomi, utbildning och förändringar i familjepolitiken bidrar till att styra födandet. Med dålig ekonomi i samhället sjunker barnafödandet.
– Men de senaste åren har det varit högkonjunktur i Sverige, och det har inte fattats några politiska beslut som borde ha drivit ned barnafödandet. Trots det har barnafödandet fortsatt minska. Forskningen har inget bra svar på varför, men historiskt sett bör nedgången följas av en uppgång. När den kommer är däremot svårt att förutspå, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.
Så tråkigt att så få jämnåriga föds, att man vill gråta? I Katrineholm har det fötts färre barn i år än på elva år.
Men små kullar ger effekter även 20 eller 30 år senare, när de barn som föddes ett visst år själva är i barnafödande ålder.
– De som är i barnafödande ålder nu, var få när de själva föddes. Jag vet att det var få som föddes i slutet av 1990-talet till exempel. Nu är de 25-30 år och när de är färre, påverkar det förstås också, konstaterar Ulrica Truedsson.
Hon tror inte att det är så mycket som kan göras på kommunal nivå, för att öka just barnafödandet.
– Men vi behöver kunna erbjuda bra bostäder som barnfamiljer vill bo i. Det kan vi bidra med. Vi kan jobba med bra barnomsorg och skola. Det kanske inte påverkar barnafödandet, men det påverkar var man vill bosätta sig. Vi behöver få familjer i barnafödande ålder att bosätta sig här.