Det är SEB:s privatekonom Jens Magnusson som har undersökt Sörmlands gymnasieelevers privatekonomi fem och tio år efter avslutade studier.
Statistiska centralbyrån har tagit fram den genomsnittliga årsinkomsten under 2015, för eleverna med slutbetyg från 2005 och 2010. Jämförelsen har gjorts program för program.
‒På både fem och tio år har de högskoleförberedande programmen svårt att komma ikapp inkomstmässigt. Det var kanske inte så överraskande fem år efter examen, då går de fortfarande i skolan, men tio år efter examen, då tycker man kanske att de borde vara ikapp, men det är de inte. Inte i genomsnitt och inte i jämförelse med de bästa yrkesprogrammen, säger Jens Magnusson.
Han säger dock att på längre sikt, förr eller senare, lönar det sig att ha gått på högskolan.
‒ Men det lönar sig inte så jättemycket och det tar ganska lång tid innan man kommer ikapp dem som börjar jobba direkt efter gymnasiet, fortsätter han
Tekniska programmet på Thomasgymnasiet i Strängnäs toppar listan över de gymnasieprogram som ger högst lön i Sörmland, tio år efter avslutad gymnasieutbildning. På sjätte plats kommer Duveholmsgymnasiets industriprogram med drygt 376.000 kronor. På åttonde plats kommer byggprogrammet på Duveholmsgymnasiet med drygt 356.000 kronor. På nionde plats kommer energiprogrammet, som på den tiden låg på Lindengymnasiet, med drygt 354.000 kronor.
Rahe Hamid, 20, går tredje året på industriprogrammet, som numera finns på Katrineholms tekniska college. Han har sällskap av ytterligare två elever i sin klass. Programmet har få sökande men leder ofta direkt till jobb. De tre som tog studenten i våras har fått jobb alla tre. Rahe Hamid blev erbjuden jobb redan i tvåan.
Att programmet ligger högt på lönelistan kommer som en positiv men glad överraskning för honom.
‒Det här är någonting som jag gillar att göra och då är lönen inte så viktig, säger han.
När han började på gymnasiet valde han först tekniska programmet.
‒Men jag tyckte att det var svårt. Det var mycket kemi och fysik. Så jag bytte till industri och det har gått bra. Här får man skapa någonting. Det gillar jag.
Privatekonomen Jens Magnusson är överraskad över att det bara finns några enstaka högskoleförberedande program med på listorna.
‒Det har förmodligen med att göra att vi har en ganska sammanpressad lönestruktur i Sverige, bara för att du har studerat på universitet springer du inte i väg till ett mer högbetalt jobb än om du börjar jobba efter gymnasiet. Det hintar också om att vi tar ganska lång tid på oss att ta oss igenom de högre studierna, säger han.