Anna Sundelius, Sanna Silow och Maria Ekberg tror inte att beslutsfattarna inser hur pressad skolan redan är. "Kom hit! Prata med personalen. Var med en skoldag så får ni se", erbjuder de.
Med en månad kvar till beslut om kommunens budget 2021 är oron bland Katrineholms lärare och skolpersonal stor – och befogad.
Efter de senaste årens åtstramningar och fjolårets sparpaket, hotar nu ytterligare besparingar med 13,6 miljoner kronor.
– Det är droppen. Vi går redan på knäna, säger Sanna Silow, lärare på Järvenskolan.
Kollegan Anna Sundelius och Maria Ekberg, speciallärare i högstadiets resursskola Järven city, instämmer: det räcker nu.
Tillsammans har de jobbat som lärare i kommunen i 26 år. De stretar på, en skoldag i taget, men känner motvinden tillta. Arbetsbördan ökar, kollegerna blir färre.
– Vi ser att bra, utbildad personal lämnar skeppet. De orkar inte mer. De blir sjukskrivna, går ner i tjänst, söker nya jobb eller lämnar kommunen, säger Sundelius.
Att skära ännu mer kommer att slå hårt mot en redan pressad skola, befarar de. Det behövs mer resurser, inte mindre – och det kan inte vänta, säger Ekberg:
– I våras var vi 14 som jobbade i resursskolan. Nu är vi tre heltidstjänster färre – samtidigt som eleverna blivit fler. Vi behöver folk. Nu.
Silow och Sundelius ger en liknande lägesbild från Järvenskolan.
– Med tanke på elevunderlaget, skulle vi behöva minst en lärare till i varje ämne eller per arbetslag, säger Silow.
– Vi klarar inte att trolla mer. Och det är eleverna som får ta smällen, säger Sundelius.
”Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat”, står det i kommunplanen. Vägen dit blir ännu längre med nedskärningar, anser kollegerna. Järven City ser att 75 procent av eleverna sannolikt inte når målen i kärnämnena.
– De har förutsättningarna, men får inte rätt stöd eftersom vi inte räcker till. Det känns så jävla taskigt, säger Ekberg.
Kommunen satsar stora pengar på gator och husbyggen. Men var är satsningarna på skolans elever och personal? undrar Sanna Silow och Maria Ekberg kritiskt.
Efter sommaren tog Järvenskolan emot en ny elevkull som redan på mellanstadiet var omvittnat resurskrävande.
– I stället för att möta det med fler personal, har speciallärarna och elevassistenterna blivit färre. Bildningsförvaltningens erfarenhet av utbildning måste vara analytisk. Räcker inte resurserna, måste man gå till politikerna, säger Sundelius.
Lärartrion ser rött när de får höra att de får lov att rätta sig efter ”good enough”-principen.
– Mitt mål som lärare är ju att eleverna ska nå goda resultat, få betyg och en framtid. Det måste få kosta nu, annars kommer det att kosta samhället så mycket mer i framtiden, säger Ekberg.
– Vi kan inte offra tre årskurser, instämmer Sundelius.
När Tallås och Södra slogs ihop verkade det rimligt, tyckte Silow och Sundelius. Nu är skolan utspridd och inringad av byggarbetsplatser. Lärare och elever springer mellan flera hus och idrottshallar, vilket bidrar till en redan pressad situation.
– Hade vi väntat skulle vi haft personalen kvar inom respektive enhet och färre elever att ta hand om. Nu är organisationen så stor och schemat så skört, att det inte går att rodda verksamheten på ett bra sätt, menar Sundelius.
Kollegerna tror inte att bildningsnämnden eller förvaltningen inser vidden av situationen i skolan. På eget initiativ har de sökt upp nämndens politiker och tycker att de blivit lyssnade på.
Men det krävs också att beslutsfattarna agerar.
– Som invånare ser vi kommunen satsa stort på olika logistikförändringar, en stor bandyhall. Men som lärare ser vi inte att man satsar på barnen och ungdomarna, säger Sundelius.