"Jag tror att eleverna fått stöd, men att vi har varit dåliga på att dokumentera det", säger Mikael Örning.
Det var i våras som Skolinspektionen genomförde tillsyn av Lindengymnasiet. Efter besöken, där man intervjuade både elever och personal, konstaterade myndigheten att det finns flera omfattande brister i verksamheten. Det rör sig totalt om 20 åtgärdspunkter som skolan måste ta itu med före den 20 oktober.
Till exempel uppger flera lärare att de inte har larmat rektorn om att elever, trots extra anpassningar, riskerar att få underkänt. Detta trots att läraren är skyldig att göra det enligt skollagen.
– Det var en brist på kunskap. Där är det jag som ytterst ansvarig som ska se till att min personal har rätt kunskap, så då repeterade vi skollagen igen i fredags och gick igenom rutinen för att alla lärare ska veta hur och när man ska rapportera, säger Mikael Örning, rektor på Lindengymnasiet.
Det framkommer också att elevers behov av särskilt stöd inte alltid utreds. "Det kan till exempel bero på att elevhälsan beslutar att inte utreda en anmälan eller att det saknas tid till detta", står det i Skolinspektionens granskning.
Däremot får skolan ingen kritik för sitt arbete med att ge extra anpassningar till eleverna. Elever som är i behov av det kan få mer tid att färdigställa prov eller få tillgång till inläst material.
Men det finns brister i återkopplingen och dokumentationen gällande vilka stödinsatser eleverna får. En lärare uppger att hen under samma läsår "anmält 17 elever för utredning om särskilt stöd utan att ha fått någon återkoppling på vad som hänt därefter, till exempel om en utredning påbörjats eller inte", står det i granskningen.
Finns det då elever som inte fått det stöd de behöver?
– Det är svårt att spekulera i. Vi har två speciallärare på skolan som jobbar heltid med att ge våra elever stöd. Jag tror att eleverna fått stöd, men att vi har varit dåliga på att dokumentera det. Det finns många elever som träffar våra speciallärare även om man inte har en pedagogisk utredning, säger Mikael Örning.
Förutom särskilt stöd handlar kritiken om hur skolan efter avslutad kurs gett elever möjlighet att komplettera de delar som de inte klarat. Att bara komplettera eller läsa om en del av kursen är inte tillåtet på gymnasiet. Hela kursen måste då göras om, även de delar som eleven redan klarat.
På Lindengymnasiet går cirka 400 elever. Förra året hade 170 elever en upprepad eller längre frånvaro.
Även studieron kritiseras då mobilförbudet på lektionerna inte alltid efterlevs och även frånvarohanteringen. 170 av skolans 383 elever bedömdes ha en upprepad eller längre frånvaro. Men bara 78 elevers frånvaro har utretts.
– Det här såg vi direkt förra året och då satte vi igång ett system med frånvaroscanning varje månad och uppföljning på elever, men vi behöver bli ännu bättre på att göra utredningar där det behövs. Nu håller vi på och tar fram en gemensam frånvaroutredningsrutin som ska gälla alla gymnasieskolor i Katrineholm.
Elever följer inte alltid regeln om att plocka undan mobilen på lektionerna. "I vissa grupper är det inget problem och i vissa grupper får vi argumentera lite mer och då är det klart att det ställer ett större krav på ledarskapet i klassrummet att hantera de situationerna", säger rektor Mikael Örning.
Mikael Örning säger att man redan för ett år sedan uppmärksammade vissa av de brister som Skolinspektionen tar upp och att åtgärdsarbetet har pågått sedan dess.
– Kritiken är ganska tydlig i sin karaktär, vad det är för något och vi har full koll på vad vi ska göra för att åtgärda bristerna.
Kommer ni klara att åtgärda alla brister inom utsatt tid?
– Ja, det är jag helt övertygad om. Vi hade redan så mycket på gång och nu fick vi anledning att accelerera upp det och personalen är med på tåget, det finns stöttning runtomkring, säger Mikael Örning.