Så förbereder sig polisen inför nyårsfirandet

Nyårsafton kan vara en krävande tid för polis och räddningspersonal. För utryckningspersonal kan det handla om både slagsmål i samband med berusning samt skador och skadegörelse till följd av fyrverkerier. Så här ser polisen i Katrineholm på nyårsfirandet.

Så här såg det ut i Katrineholm på nyårsafton 2012 i Nävertorp på Sjölandsvägen då KK:s dåvarande fotograf Stina Järperud var på plats. Arkivbild.

Så här såg det ut i Katrineholm på nyårsafton 2012 i Nävertorp på Sjölandsvägen då KK:s dåvarande fotograf Stina Järperud var på plats. Arkivbild.

Foto: Stina Järperud

Katrineholm2023-12-29 04:45

Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, orsakar fyrverkerier varje år omkring 100 personer så allvarlig skada att de behöver uppsöka sjukvård. Nyårshelgen är den period då flest skador sker.

Ted Bäck är områdespolisens chef i Katrineholm, Flen och Vingåker. Han berättar att deras förberedelser inför nyår till stor del baseras på erfarenheter från tidigare år.

– Vi stärker upp bemanningen och har en samverkan med kommunen. Vi jobbar tillsammans för att bevaka platser där det brukar bli mycket folk, som Stortorget vid tolvslaget. Vi har en extra bemanning med anledning av att det är nyår, men det vanliga arbetet ska också fortgå, säger han.

undefined
"Hög berusningsnivå och raketer är inte alltid en bra kombination. Det är något vi har fått arbeta med under åren och räknar att vi får fortsätta jobba med", säger Ted Bäck, chef för områdespolisen Katrineholm, Flen och Vingåker.

Under förra årets nyårshelg avfyrades raketer mot både människor och byggnader. Polisen och kommunen var då missnöjda med stökigheterna och diskuterade hur man skulle kunna göra firandet lugnare och säkrare.

– Vi har haft nyårsaftnar när det har varit stökigt. Så om alla hjälps åt och håller koll och säger till oss eller kommunens representanter, så kan de som är ute ha det så trevligt som möjligt.

Är raketer ett återkommande problem?

– Hög berusningsnivå och raketer är inte alltid en bra kombination. Det är något vi har fått arbeta med under åren och räknar att vi får fortsätta jobba med. Ser vi krasst på det får man inte skjuta raketer i centrum över huvud taget, om man inte har tillstånd. Ska man skjuta raketer rekommenderar vi att man gör det på en säker plats utanför centrum.

undefined
Så här såg det ut i Katrineholm på nyårsafton 2012 i Nävertorp på Sjölandsvägen då KK:s dåvarande fotograf Stina Järperud var på plats. Arkivbild.

Sedan hösten 2022 bär alla poliser i yttre tjänst, alltså arbete bland allmänheten, kroppskamera. Det är, enligt Ted Bäck, ett viktigt verktyg i polisens vardagliga arbete.

– Kamerorna är numera en del av vår standardutrustning. De är viktiga för att vi ska kunna lagföra något direkt. 

Bäck skickar med att hålla god ton mot varandra och de som jobbar under nyårsfirandet.

– Tänk på att det är mycket folk och trångt på stan en dag som denna. Om det är mycket folk på liten yta och hög berusningsnivå kan det bli bråk. Det är framförallt det vi vill undvika. Vissa är där för att ställa till med problem, vilket vi försöker stävja. Men majoriteten är där för att ha trevligt. Självklart hoppas vi att det kommer att vara lugnt och stilla.

undefined
"Vi stärker upp bemanningen och har en samverkan med kommunen. Där jobbar vi tillsammans med dem för att bevaka på plats där det brukar bli mycket folk. Hos oss är det framförallt på Stortorget vid tolvslaget", säger Ted Bäck.

Per Gustafsson, verksamhetsledare för Brandskyddsföreningen Sörmland, tipsar om att man som förälder bör hålla extra koll på sina barn under nyårshelgen, speciellt när det kommer till fyrverkerier.

– Det är 18-årsgräns på fyrverkerier och sen har vi det här med hemmagjorda smällare. Det är där de flesta allvarliga olyckor sker; när man misslyckas med en raket och sen går fram för att se vad som är fel och då smäller det. När det gäller vuxna bör man tänka på att inte kombinera alkohol och raketer. Man har ett sämre omdöme om man är överförfriskad, säger han.

Gustafsson påminner också om att det på grund av fyrverkerier inträffar ett ökat antal bränder varje år. Enligt statistik från hela landet rycker räddningstjänsten årligen ut på omkring 130 bränder som har orsakats av fyrverkerier.

– Om en raket riktas fel och hamnar på tak eller balkonger kan det utvecklas till en brand, så varje år är det ett antal balkongbränder.

Tips för fyrverkerier

1. Langa eller sprid inte fyrverkerier
Det är olagligt att sälja fyrverkerier till minderåriga och olagligt för ungdomar att använda dem. Trots detta är de flesta som skadas allvarligt av fyrverkerier under 18 år. 

2. Följ instruktionerna
Läs och följ alltid bruksanvisningen. Ställ pjäserna så de inte kan välta, vissa behöver förankras. Följ bruksanvisningen noga, håll säkerhetsavståndet och håll aldrig en tänd pjäs i handen.

3. Skippa alkoholen
Förbered pyrotekniken i dagsljus. Utse en säkerhetsansvarig som förblir nykter och ser till att övriga håller minst det rekommenderade säkerhetsavståndet.

4. Felsök inte
Kontrollera att fyrverkeripjäsen inte är skadad och lämna tillbaka den om så är fallet. Om en pjäs inte tänds, vänta minst femton minuter och närma dig försiktigt. Luta dig aldrig över en pjäs och försök inte tända den igen.

5. Kväv elden
Om det börjar brinna i gräset eller annat brännbart, kväv lågorna och vifta inte, det skapar gnistor och ger elden mer fart. Ta undan fyrverkerier i riskzonen och ring 112 vid behov.

Källa: Brandskyddsföreningen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!