Jörgen Rüdeberg är biträdande chef för bildningsförvaltningen.
I fjol föddes 358 barn i Katrineholms kommun. Det var den lägsta siffran på nästan 20 år.
Den betraktas dock som en enskild avvikelse. Sedan 2012 har födelsetalen i stället ökat.
Det måste bildningsförvaltningen i Katrineholm ta hänsyn till när verksamhet och lokaler planeras framåt. Såväl aktuella siffror som de senaste fem årens födelsetal läggs då till grund för olika scenarier.
Dessa framgår i en barn- och elevprognos för 2021–2031 som förvaltningen nyligen gjort.
Enligt prognosen, kommer barnen som lämnar förskolan under de närmaste tre åren att vara fler än de som skrivs in.
I tätorten, där antalet förskoleplatser byggts ut bland annat med Karamellen, väntas därmed lokalresurserna ligga väl i fas med antalet nya barn.
– Om den nuvarande vikande demografin håller i sig, behöver vi inte bygga fler förskolor i Katrineholm på ett tag. Och ska vi bygga ut, är det Backa som ligger i pipeline, säger förvaltningens biträdande chef Jörgen Rüdeberg.
Prognosen för landsbygdens förskolor ser likadan ut – i stort sett.
Men det finns två undantag. Och de sätter av olika anledningar press på kommunen.
Det mest akuta undantaget är Forssjö.
Där kommer många barn redan i höst att lämna ortens förskola. De ska då tas emot i den nästgårds skolan. Och den börjar bli rejält trångbodd.
Antalet födda i Forssjö har förvisso inte ökat. Däremot är orten inne i ett historiskt expansivt skede, där bostadsbyggandet går för högvarv.
Inflyttningen väntas bli omfattande, framför allt av barnfamiljer från tätorten. Oavsett hur många fler barnen blir, kommer skolan att behöva expandera och sannolikt ta lokaler i förskolan Fågelbo i anspråk.
Den invigdes 2017. Redan då konstaterade bildningsnämndens ordförande Johan Söderberg: "Det är nog inte den sista förskolan som invigs i Forssjö".
Behovet av ännu en nyinvigning rycker allt närmare.
Förskolan Fågelbo invigdes så sent som 2017. Mycket talar för att den behöver tas i anspråk av grundskolan.
Kommunen, KFAB och ortens dominerande markägare Ericsberg är därför mitt uppe i en markaffär som ska möjliggöra ett förskolebygge. Detaljplanen för Ragnars gärde medger att en skola uppförs i det framväxande villaområdet.
– På ett eller annat sätt ska vi ha till sex förskoleavdelningar. Då frigörs lokaler åt skolan, som gör att vi klarar den väntade barn- och elevökningen, säger Rüdeberg.
Det är realistiskt, tror han, att ett sådant bygge kan påbörjas nästa år.
– Det är det hetaste projektet där spaden ännu inte är satt i marken.
Lokallösningar behövs också i en annan del av kommunen: i Bie. Det beror inte på inflyttning.
I Bie föddes 2019 ovanligt många barn. Faktiskt var de dubbelt så många som genomsnittet under de senaste 15 åren.
Förutsatt att dessa unga Biebor blir kvar på orten, kommer behovet av särskilda lokallösningar att kvarstå till 2025.
Här finns dock inga planer på att bygga ut eller bygga nytt. I stället lutar det åt att placera förskolebarn på andra ställen än i hemorten.
– Vi tittar på gränserna för upptagningsområden, mellan Bie och Julita men också mot Katrineholm. När Norrskolan står färdig, frigörs lokaler på Västra och Östra skolorna som kan ställas om till förskolor. Eller så kan man ta fler av Strängstorpsområdets barn till Guldregnet i stället för Bie, säger Rüdeberg.
– Det är lite så man får anpassa. Vi måste ha is i magen och se om det är en ihållande trend.