Cannabis är tillsammans med amfetamin och kokain de vanligaste drogerna i Katrineholm. "Kristall" ökar också.
Tidningen träffar honom en snöig novemberdag, för att prata om knarket i Katrineholm.
– Drogerna tas till Sverige, sedan till storstäderna och vidare hit. Stockholm är typiskt, men det kommer också från de andra större städerna runt omkring oss. Vi har haft bilar som man preparerat och skapat gömställen i, vi hittar ibland utrymmen i bilar där man kan frakta saker. Tåg är ett annat sätt, säger Ted Bäck.
Ännu en av knarkets vägar är via posten.
– Det gäller framförallt tabletter, de är lättare att föra in. Ofta är de beställda i någon annans namn. Men postombuden är duktiga, de reagerar och tar kontakt med oss. Det kan vara individerna som hämtar ut paketen som väcker uppmärksamhet. Men jag har själv varit på jobb där man känt på paketet att det är tabletter i det. När postombuden hör av sig stämmer det ofta. Vi vill gärna ha mer samarbete med dem.
Ett sätt för polisen att kartlägga knarket är genom mätningar av avloppsvatten. Mätningarna utförs av Katrineholms kommun tre gånger per år och mäter förekomsten av cannabis, amfetamin och kokain. Kommunen delar resultaten med polisen, som kan konstatera att de tre narkotikaslagen är de som brukas mest i Katrineholm.
– Vi ser viss ökning av cannabis och kokain över åren vi mätt och viss minskning av amfetamin. Siffrorna går väldigt mycket upp och ned mellan mätningarna.
Intresset för "kristall", alltså metamfetamin, ökar.
– Det är syntetiskt och väldigt starkt och påminner om amfetamin. Vi ser att det kommer mer och mer, också här.
Amfetamin i påse.
Det smärtstillande medlet Tramadol är också vanligt förekommande bland missbrukarna, men det skrivs också ut lagligt, så den som har det på sig måste kunna visa med recept att innehavet är lagligt.
En del andra narkotikasorter har minskat i popularitet.
– Heroin ser vi inte mycket av. Det känns mer som ett storstadsfenomen. När jag började som polis var det mycket nätdroger, MDPV, man mixtrade med olika substanser och ökade och minskade för att det skulle falla inom lagens ramar i vissa länder. Det blev ofta farliga blandningar, som skapade psykoser. Jag skulle inte säga att det är lika stort nu.
Ted Bäck vill – av naturliga skäl – inte berätta vilka adresser polisen har under uppsikt. Men några typiska hängställen, där man fått tips om att det säljs, köps och brukas narkotika i stan, berättar han om.
Det takförsedda garaget bakom Ava-huset i Katrineholm tycks ha blivit lite av ett tillhåll för narkotikahandel och -bruk.
Parkeringen bakom Ava-huset på Trädgårdsgatan är ett sådant hängställe.
– Vi får tips om att man ser människor som inte borde stå där. Ansamlingar av ungdomar. Violengaraget är ett annat sådant ställe, grönområdet norr om Stensättersgatan på Norr. Det är undanskymda platser, där man kan stå och hålla på.
Hängställena är ganska väderberoende. Få har lust att stå i Stadsparken och sälja cannabis, när det är snö och minusgrader. Men istället har olika källare blivit populärare.
Polisen, berättar Ted Bäck, får allt fler tips om att det pågår "knarkhäng" i olika källare runt om i stan, där det både säljs, köps och brukas narkotika. Fastighetsägare har hittat både rester och gömd narkotika i källare.
– Vi får fler och fler tips om att man är i källare. Vi får tips av fastighetsskötare, som hittar rester och även gömd narkotika. Vi har anträffat narkotika när vi sökt av källare.
På andra platser, som Sportcentrum, kan det vara stök, men sällan narkotikahandel.
– Håller man på med droghandel håller man låg profil. Man vill inte bli kontrollerad av oss.
Vid stationen håller mest äldre missbrukare till, men polisen ser inte någon större eller regelbunden försäljning där. Ted Bäck säger att polisen är glad för alla tips.
– Vi behöver ha information från medborgare. Vi vill inte ha narkotikaförsäljning över huvud taget, men framförallt inte på offentliga platser. Det skapar otrygghet och gör narkotikan mer lättillgänglig.
Vilka är det då, som säljer och köper?
– Hela spektrat finns. Vi har dem som själva är missbrukare och som säljer för att finansiera sitt missbruk, men också de som säljer utan att bruka själva. Det handlar om både äldre och yngre. Det finns ungdomar som rekryteras för försäljning, unga på glid som kan erbjudas pengar och status.
Kokain brukar kallas för partydrog.
Sällan börjar unga med själva försäljningen. Snarare kan det handla om små uppdrag, "håll väskan", "håll utkik här". Mest handlar det om pojkar, killar, män.
– Det finns även tjejer och kvinnor. Men vi behöver bli bättre på att hitta och identifiera tjejer och kvinnor som brukar och säljer. Lite hamnar de under radarn, säger Ted Bäck.
Köparna varierar också stort. Från fungerande medborgare som jobbar i veckorna men knarkar på helgerna, till de mer tydliga missbrukarna. Även partyknarkarna kan utmärka sig, exempelvis i krogkön, på dansgolvet. Polisen får tips av ordningsvakter och stöter inte så sällan på narkotika när partyfolket kontrolleras.
Narkotikans följder är centrala i polisarbetet, fortsätter Ted Bäck.
– Det handlar framförallt om pengarna. Tar vi ett större parti knark, förlorar någon pengar. Det blir desperation, någon hotar någon, det blir stöldbrott, rån. Så har vi brukarna som inte har råd att finansiera sitt missbruk, där ser vi att de gör inbrott, men kanske främst bedrägerier som skjutit i höjden. Bedrägerierna ska finansiera missbruket eller betala skulder.
Men samtidigt vet polisen, säger han, att man inte alltid kommer åt de stora säljarna eller hjärnorna, genom att ta dem som säljer och köper ute på stan i Katrineholm.
–Vi har kommit åt relativt stora partier i vissa fall, genom att kontrollera och störa dem som är på stan. Det har lett till husrannsakningar där vi hittat en del större mängder. Men det vanligaste är att vi träffar på mindre mängder på stan.
Tramadol är en smärtstillande medicin, som kan skrivas ut på recept men som också missbrukas.
De två senaste åren har antalet anmälningar om narkotikabrott minskat i Katrineholms kommun, visar siffror från Brottsförebyggande rådet, BRÅ. 2020 gjordes 493 anmälningar, 2021 var siffran 436 och i fjol 413 anmälningar. Flest anmälningar rör "eget bruk", vilket betyder att personen själv varit påverkad av narkotika, men inte antas ha sålt till andra. I fjol gjordes 226 anmälningar om eget bruk. Anmälningarna om framställning av narkotika har också minskat kraftigt, från åtta år 2020 till två i fjol.
Narkotikabrottsanmälningarna är i stort sett alltid "egeninitierade" av polisen. Det betyder att det är polisen som tagit initiativ till dem. Få kommer självmant in till polisen och anmäler sig själva. Det betyder, att om polisen är aktiv och söker upp missbrukare och gör husrannsakningar, blir antalet anmälningar fler.