Under måndagen och tisdagen pågick trädplantering längs Vasavägen, mellan Kvarnen och Vasabron. Det är den sista etappen av Stråket genom Katrineholm som får en grönare inramning.
20 stycken pyramidavenbokar planteras längs gatan. Dessutom placeras två smalare lindar på Fabriksgatan, för att komplettera de lindar som redan står längs denna gata sedan tidigare.
Men de nya träden planteras inte i vanlig jord, utan i så kallad skelettjord. Den består av makadam, kol och näring, och används numera när kommunen anlägger nya trädplanteringar i gatumiljö.
– Man gräver ut stora sjok där man lägger i 32–64 millimeter stora stenar, liknande det som ligger i järnvägsspår, säger Michael Antonsen, parkintendent på kommunen.
Ner i makadamgropen blandas sedan näringsblandad krossad biokol. Kolen kommer från ETC solpark i Katrineholm.
– Vi är glada att kunna köpa den lokalt. Det är som krossad grillkol.
För att ge träden en bra start, anläggs sedan automatbevattning med slang runt träden.
Fördelarna med att plantera träd i makadam och biokol är flera, menar Michael Antonsen. En är miljövinsten.
– Man minskar koldioxidutsläppen genom att gräva ner kolet i marken, i stället för att elda upp riset.
En annan vinst är att trädens rötter får lättare att växa i de luftfickor som bildas bland stenarna. I gatumiljö är marken ofta hårt packad och rötterna får svårt att ta sig fram.
– Träd vill ha luft, vatten och näring. Kol är poröst och bra på att hålla både näring och vatten. I stället för att trädrötterna söker sig in i vattenledningar blir det nu bättre luftväxling för dem i marken.
Metoden att plantera träd i makadam och kol använder Katrineholms kommun än så länge bara i gatumiljö med hårdgjorda ytor. I parker används vanlig jord. En av orsakerna är kostnaden.
– Det kostar lite mer. Å andra sidan mår träden bra och växer bättre under optimala förhållanden, så vi slipper kostnader senare. Det är bra för miljön också, att inte använda färdigtillverkad jord med torv, som är en ändlig resurs.
Michael Antonsen berättar att kommunen har testat att plantera även perenner i biokol.
– Vi har gjort försök där vi blandar biokol med stenkross på 4–8 millimeter, så kallad bioflis. Det är samma som vi grusar med. Vi har använt det när vi planterar perenner runt träden.