Den aktuella byggnaden, som har fungerat som förvarings- och verkstadsutrymme, står på en privatägd tomt i Valla. Sedan brandtillfället har polisens tekniker undersökt huset, som kan vara en brottsplats. Torsdagen innebar troligtvis den sista undersökningen av platsen, och då anlände utredningens stjärna. Han satt i bakluckan på hundföraren och hussen Tomas Pellnors bil.
– Utan Rock skulle många brandutredningar förbli ouppklarade, hans kunskaper är ovärderliga. Har det brunnit mycket på en plats är det snudd på omöjligt för kriminaltekniker att göra jobbet själva, säger Pellnor om sin kollega.
Rock är en springer spaniel som hunnit arbeta som brandhärdshund för polisen i tre av sina fyra levnadsår, på senare tid tillsammans med Tomas Pellnor, som Rock också bor hemma hos i Jönköping. Nästan dagligen befinner de sig på brandhärjade platser i den vidsträckta polisregionen Öst. Hundens insatser på brandplatsen tar vid där det tagit fyr och nosen är Rocks främsta redskap.
– Det brukar gå att avläsa var branden startat och det är också där som det är mest troligt att vi hittar den eventuella brännbara vätskan. Hittar Rock något så markerar han, då kan teknikerna ta ett brandprov som skickas vidare för analys.
Tomas Pellnor går med Rock kopplad in i det förkolnade och avspärrade uthuset. Jycken är ivrig att utföra sitt jobb och viftar glatt på svansen. Två våningar gås igenom på cirka tjugo minuter. Exakt vad som framkommit under insatsen vill inte Tomas Pellnor säga.
– Men Rock gjorde det bra, som vanligt. Hans arbete möjliggör att brottsteorier både kan styrkas eller avfärdas. I det här fallet blev det nog lite av båda.
Innan tillbakafärden till Småland får polishunden en liten belöning i form av ett tygstycke att bita i, och en dusch. Husse Tomas Pellnor säger att hygienen är viktig eftersom giftiga partiklar från brandplatser riskerar att fastna i pälsen. Rock själv verkar ta det mesta med ro.
– Han ser inga hinder och är alltid positiv.