Otryggheten har minskat i Katrineholm. I den senaste mätningen, 2020, var "otrygghetindex" 1,84, jämfört med 1,69 nu. 0 är bäst, 6 är sämst.
Nu har resultatet av polisens trygghetsundersökning kommit. Den görs vartannat år och 650 katrineholmare, utvalda för att representera kommuninvånarna rättvist gällande ålder, kön och boende i stad eller på landsbygd har den här gången svarat på ett antal frågor om otrygghet.
Den övergripande bilden är att katrineholmarna generellt sett känner sig trygga. I hela Katrineholm är "problemindex" 1,69, där noll är bäst och sex är sämst. I Eskilstuna, som jämförelse, är problemindex 1,85. Landsbygden är allra tryggast, med index på 0,95. Men befolkningen i två områden känner sig mindre trygga: på Norr och i Nävertorp. Där är index 2,31 respektive 2,42.
– Norr och Nävertorp sticker ut. Vi har samverkan som riktar in sig mot stadsdelarna. Vi jobbar med närvaro i högre utsträckning och försöker belysa det som är positivt, säger kommunpolis Ted Bäck.
På Norr och i Nävertorp uppger omkring 43 respektive 49 procent att de känner sig otrygga när de är ute ensamma sena kvällar. På landsbygden är tio procent otrygga när de är ute ensamma sena kvällar och i hela Katrineholm är var tredje, 31 procent, otrygg vid sådana tillfällen. 51 procent på Norr och 53 procent i Nävertorp nämner nedskräpning som ett problem. 13 procent på Norr respektive 14 procent i Nävertorp är rädda för specifika personer i bostadsområdet, jämfört med nio procent som känner rädsla för specifika personer i Katrineholm som helhet, och fyra procent på landsbygden.
– Man måste ha med sig att det är subjektiva känslor. Otryggheten kan påverkas av vad som händer i Eskilstuna med skjutningar till exempel, det måste inte vara så att man själv upplevt problem i området, kommenterar Ted Bäck.
På landsbygden, alltså i kransorter och byar som Julita, Valla, Björkvik, uppger nio procent att berusade personer är ett problem, sex procent stöter på narkotikapåverkade utomhus. Lika få uppfattar att folk bråkar och slåss utomhus, men 43 procent tycker att bilarna kör för fort. 0,5 procent av de tillfrågade på landsbygden uppger att de själva utsatts för brott det senaste året, att jämföra med 2,33 procent på Norr. Ingen av de tillfrågade landsbygdsborna säger att de utsatts för våld det senaste året, att jämföra med fyra på Norr och två i Nävertorp. På landet tycker bara 39 procent att polisen bryr sig om de lokala problemen, det är den sämsta siffran för Katrineholms landsbygd.
– På landsbygden tycker man inte att man ser polisen. Vi har tyvärr ganska låg uppklarningsprocent när det gäller exempelvis inbrott. Alla andra svar på landsbygden är gröna, man är trygg, man är inte utsatt för brott, säger Ted Bäck.
Sett över tid har trygghetskänslan ökat i Katrineholm. Fler är trygga ute på kvällarna och fler tycker att polisen bryr sig om lokala problem, färre är oroliga över brott. Det enda som försämrats, jämfört med mätningen 2020, är nedskräpningen. 42 procent upplever problem med det, jämfört med 38 procent 2020.
– Som helhet är jag nöjd med de gröna siffrorna, men vi ser vilka problem vi har. Det stämmer med vad vi själva känner, internt. Vi vet vad folk stör sig på, missbrukare, trafiken, ungdomar som stökar. Det jag tycker sticker ut är att utemiljön, nedskräpning och skadegörelse, blivit ett problem, i större omfattning än tidigare, säger Ted Bäck.