Någon beskriver honom som en ensamvarg, en annan berättar att de ofta möttes när de handlade, medan en tredje ställer ett svartvitt fotografi intill den gröna urnan i kapellet.
– Ser du, bilden är tagen innan den 3 september 1967. Ser du hur motorcykeln står parkerad på vänster sida? Den står utanför Palladium. Det är där vi träffades och fikade, berättar en kvinna.
Under skärtorsdagen begravdes Rolf Wiberg i Skogskapellet i Katrineholm.
Tidningen har tidigare berättat om stamkunden som plötsligt inte längre dök upp på Sjölins tobak. När Lars och Jenny Sjölin fick veta att han hade avlidit blev de mycket ledsna. Eftersom han inte hade familj eller närstående, bestämde sig Lars och Jenny Sjölin att följa honom till sista vilan. Makarna Sjölins dotter, Josefine Motin, startade genast en insamling till Rolf Wiberg.
Jenny Sjölin tittar på buketterna runt urnan. Tårarna rinner. De har fått så mycket kärlek sedan de gick ut och berättade vad de ville göra för sin kund.
– Jag känner så mycket kärlek till alla som har skänkt pengar till de här vackra blommorna, till en helt okänd man. Och det är så många som kommit in i affären och visat uppskattning, säger hon.
– Det är tungt, men det känns så bra att vi kunde göra det här för honom, säger Josefine Motin, som fått många fina meddelanden på Instagram.
Insamlingen resulterade i två stora buketter och ett fång med rosor. Pengarna räcker också till två års gravskötsel.
Ur sin handväska plockar Jenny upp Rolfs favoritgodis, dubbelnougat och marsipan. Det lägger hon på urnan.
– Det är inte så ofta som det blir så här. Tack och lov. Men det är väldigt fint att någon engagerar sig, säger Magnus Bosson på Katrineholms begravningsbyrå.
– Det är sorgset. Det är en människa som vi känt så många år, som alltid kommit in i butiken och som vi har pratat med. Det känns, säger Lars Sjölin.
På plats i kapellet fanns också vänner från Katrineholms mc-klubb och bostadsrättsföreningen, där Rolf bodde.
Begravningen inleddes med Amazing grace på orgel. Vidare sjöng Magnus Bosson "Jag har hört om en stad ovan molnen". Begravningen innehöll också psalmsång, griftetal, bön och överlåtelse.
Efter akten åkte familjen till gamla kyrkogården för att gravsätta Rolf hos sin mamma.
– Det här hade han nog inte räknat med, säger Lars Sjölin.
– Jag känner mig så lugn, säger Jenny Sjölin.
– Vi är glada att han fick det avslut som alla förtjänar, säger Josefine Motin.