Nicklas Johansson, verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet, har själv spelart i band i många år. Nu är han med och hjälper unga band att komma igång med spelandet.
Under 80 och 90-talet blomstrade rockscenen i Katrineholm och epitetet Rockholm myntades, men under 2000-talet började antalet nya band minska. Det är först under de senaste fyra till fem åren som ungdomen har hittat tillbaka till lokalen.
Det är en utveckling som Nicklas Johansson, verksamhetsutvecklare på Studiefrämjandet som har studiecirklar på Inferno, välkomnar.
– De senaste tjugo åren har det varit lite gubbigt här, så det är väldigt kul att ungdomarna har hittat hit igen. Jag tror att de som var aktiva under 80 och 90-talet har skaffat barn som i sin tur plockat upp intresset av att spela i band från sina föräldrar, förklarar han.
Två av de yngre banden är Regel 2 och Blaze. Medlemmarna i banden är runt femton år och har en gemensam nämnare – det är rock som gäller.
– Jag har alltid lyssnat på rock, det är något jag fått från farsan, förklarar Joar Normi, som var med och startade Regel 2.
Bandet startades redan för ungefär fem år sedan men under åren har medlemmar bytts ut och bandnamnet ändrats.
– Just nu skulle jag säga att vi är en trio men ibland kommer det in andra och spelar med oss så det är lite oklart, säger Joar Normi.
I dagens upplaga av Regel 2 är det Joar Normi på gitarr, Peter Lampa på bas och Arvid Tuohy på trummor.
För Regel 2 är det främst olika typer av rock som gäller. Här spelar de Killing in the name of av bandet Rage Against the Machine.
Bandet Blaze består av Elsa Karlsson på sång och sologitarr, trummisen Elvira Henriksson, sångaren och kompgitarristen Rebecka Eklöf samt basisten Olga Rossetti. Det startades när medlemmarna började i musikklass. Under en musiklektion berättade deras lärare att musikhuset Inferno fanns och att det skulle börja en kurs för tjejer som vill spela i band.
– Vi kände att det skulle vara en kul grej att testa så vi körde på det och nu är vi här, säger Elsa Karlsson.
Bandet har redan hunnit med ett par livespelningar, bland annat under sommarens We love music på Djulö.
– Det är nog det som är det bästa med att spela i ett band, att gå upp på scenen tillsammans och möta en publik, säger Elvira Henriksson och Elsa Karlsson lägger till:
– Visst är man nervös innan, men det släpper när man börjar spela, då får det gå som det går.
Elsa Karlsson och Elvira Henriksson från Blaze visar upp sin replokal.
Ett vanligt problem för unga band är att instrument, förstärkare och annan utrustning kostar mycket pengar, lägg där till hyra för replokal och det blir ofta svårt för skolungdomar att ha råd att starta ett band. Därför tycker Nicklas Johansson att Inferno är perfekt för oerfarna, unga musiker som vill börja spela i band.
– Här finns all utrustning och alla instrument. Allt man behöver göra är att starta en studiecirkel så får man låna allt och då får man även tillgång till en replokal. Det finns också möjlighet att spela in låtar och i anslutning till byggnaden finns det en scen där vi brukar anordna spelningar, säger han.
Inne på Inferno är väggarna målade med allt från rockstjärnor till flygande änglar. "När jag kom hit första gången var jag lite nervös, sedan såg jag en målning av Jimi Hendrix på väggen och då kände jag mig som hemma", berättar Arvid Tuohy.
Punkattityden osar i lokalen och medlemmarna i banden bryr sig inte så mycket om vad andra tycker och tänker om dem. Det viktiga för dem är att de får spela den musik de själva gillar. Att vara en ung punkare i Katrineholm år 2023 gör även att man kan sticka ut lite, något som inte verkar påverka medlemmarna i Regel 2.
– Det har hänt att någon ropat att vi är "emo" i skolan. När det händer så skrattar vi bara och går vidare, säger Arvid Tuohy.
Drömmen om de stora scenerna och att bli rockstjärnor finns hos de unga bandmedlemmarna, samtidigt som de är nöjda med det de redan har.
– Det är inget vi tänker så mycket på, men det är klart att det skulle vara kul att kunna livnära sig på musiken i framtiden. Just nu handlar det bara om att ha kul och att få spela så mycket som möjligt, säger Joar Normi.