"En gång i tiden var jordkällaren en del av klostret som låg här på platsen. Då fungerade den nog inte som en källare utan som en del av en annan konstruktion i klostret", säger Fredrik Ehlton.
Jordkällaren har sin plats på en kulle i närheten av det Stora huset och är omringad av stora lönnträd.
– En gång i tiden var jordkällaren en del av klostret som låg här på platsen. Då fungerade den nog inte som en källare utan som en del av en annan konstruktion i klostret, säger Fredrik Ehlton, byggnadsantikvarie på Julita gård.
Jordkällaren, söder om Södra flygeln, öppnades först för Katrineholms-Kuriren.
Fredrik Ehlton, byggnadsantikvarie på Julita gård, visar Katrineholms-Kuriren jordkällaren söder om Södra flygeln. Utrymmet är ganska anspråkslöst men har en koppling till det kloster som en gång låg på platsen.
Julita kloster etablerades på 1180-talet och låg på kullen där källaren nu finns. Kyrkan till klostret hamnade så småningom rakt genom det som vi ser som Stora huset idag. I mitten fanns klostergården, och den södra flygeln var en del av klostret.
– Vi har sett på georadar och utgrävningar, som gjordes på 1970-talet, att det finns murar under marken och rester av ett kök nära källaren, säger Fredrik Ehlton.
På Arthur Bäckströms tid – innan museet tog över gården 1941 – användes källaren som en vanlig jordkällare där han förvarade potatis och diverse matprodukter. Vad den användes till under klostrets tid är mer osäkert.
Fredrik Ehlton, byggnadsantikvarie på Julita gård.
Jordkällaren på Julita gård är igenbommad.
En annan gammal medeltida byggnad på Julita gård är Klosterhuset eller Knäppan. Det var en trädgårdsbostad och de som jobbade i trädgården kallades "Knäppor". Fredrik Ehlton, byggnadsantikvarie på Julita gård berättar att den kan ha en koppling till jordkällaren.
– Jordkällaren som källare vet vi inte riktigt hur den användes. Men vi ser i alla fall rester av den. Vi har hittat delar av klostret i källaren. Den var en del av klosteranläggningen, nära köket, men exakt hur den användes vet vi inte, säger han.
Idag är källaren igenbommad och ingen besökare får gå ner i jordkällaren.
– Vi har satt stora portar på den så att ingen ska råka trilla ner, säger Fredrik Ehlton, samtidigt som han lyfter upp dörrarna för ingången.
I källaren finns ett tunnvalv och en liten trappa som leder ner i golvet. I taket hänger vita kokonger och fullt av spindlar.
– Ni får huka er lite för som ni ser är det väldigt mycket spindlar uppe i taket som hänger ner och på hela dörrkarmen. De är rätt stora men väldigt fina. Jag tror det är kärrspindlar. Vi får ta det försiktigt, säger Fredrik Ehlton, när han leder tidningens reportrar ner under jorden.
Tunnvalvet är cirka 15 kvadratmeter stort och innehåller stenmurar, som troligtvis är en del av klosteranläggningen. "Vilka delar som är en del av klostret har vi inte riktigt koll på. Men vi vet att några delar har del av klostret", säger Ehlton.
I jordkällaren finns en trappa ner.
Jordkällaren på Julita gård var full med spindlar.
Jordkällaren var full av spindlar och kokonger.
Tunnvalvet är cirka 15 kvadratmeter stort och innehåller stenmurar, som troligtvis är en del av klosteranläggningen. I mitten av jordkällaren finns även en trapp som går ner en halvmeter.
– Trappan vet vi inte riktigt hur den används eller varför den är där, säger han.
Är platsen allmänt känd?
– Julita kloster är ganska känt i den akademiska världen, som ett tidigt kloster i Sverige och även känd som besöksmål i dag. Men jordkällaren är inget utrymme som visas för besökarna.