Här används malda stubbar – smart lösning minskar utsläppen

Krossat berg, malda stubbar och gammal asfalt. Allt har de något gemensamt.
Återbruk ligger i tiden – och i bygget av 56:an används begreppet frenetiskt för att minska utsläppen.
– Det gäller att utmana sig själv, men att inte vara dumdristig, säger Torbjörn Arvidsson på Trafikverket.

Gamla stubbar mals sönder och återanvänds i vägprojektet på 56:an. Både för miljöns och ekonomins skull.

Foto: Jimmy Persson

Katrineholm2024-11-17 11:16

Bara för några dagar sedan presenterade regeringen flera förslag på hur återanvändningen och återvinningen ska öka genom mer cirkulär ekonomi. En ny avfallslagstiftning föreslås träda i kraft den 1 januari 2026, där företag ska få ta större ansvar för sitt avfall.

I många byggprojekt finns redan i dag krav på minskade utsläpp. Det gäller inte minst i ombyggnationen av riksväg 56, norr om Katrineholm. Här gör Trafikverket flera insatser för att minska klimatavtrycket.

– Vi minskar transporterna och anpassar vår produktion, säger Torbjörn Arvidsson, biträdande projektledare på Trafikverket.

undefined
Torbjörn Arvidsson är glad över att han, tillsammans med kollegorna på Trafikverket och entreprenören Sacyr Hellsténs, jobbar med att hitta nya sätt för att minska klimatavtrycket.

Flera markägare i närheten har haft nytta av överskottsmassor från projektet. Intill den nya förbifarten bakom Äs har till exempel en skogsägare tagit hand om jordmassor från schaktade åkrar för att kunna plantera mer skog.

– På andra håll har vi schaktmassor med mycket lera, som inte går att bygga väg av, men som används till sidoområden. Det blir både en ekonomisk och miljömässig vinst när vi slipper köra bort massorna långt härifrån, säger Torbjörn Arvidsson.

undefined
Intill den nya förbifarten bakom Äs har en markägare fått jordmassor för att främja skogsbruket. Det har också minskat påverkan på miljön genom färre långväga transporter, som annars hade behövts för att köra bort massorna.

Mellan Bie och Äs finns däremot förorenade massor som måste köras till deponi. Bra dialog mellan Katrineholms kommun och Trafikverket har dock visat sig ge både stora ekonomiska och miljömässiga vinster även i det fallet.

– Vi har kommit fram till en lösning som innebär att vi inte behöver transportera bort mer förorenade massor än nödvändigt. Det sparar jobb för entreprenören, leder till minskade transportutsläpp och sparar någonstans mellan fem och tio miljoner kronor.

Samtidigt handlar inte allt om schaktmassor och hur de på bästa sätt ska hanteras. Även delar av vägens gamla asfalt tillvaratas.

– Vi ska krossa delar av beläggningen som legat på vägen. Materialet kan vi använda i uppbyggnaden av den nya gång- och cykelvägen. Det handlar om att vara klimatsmart, utan att tumma på kvaliteten. 

undefined
Över fältet vid Äs ska nya riksväg 56 passera. Just nu ligger gammal asfalt där i väntan på att krossas och återanvändas i cykelbanan mellan Katrineholm och Bie, som en del av projektets arbete med att minska sin klimatpåverkan.

I vägbygget är man också självförsörjande på stenkross till stora delar av vägens uppbyggnad, genom sprängning av berg. Nu visar det sig att även trädstubbarna kan komma till nytta. Utmed sträckan fräses stubbarna till flis, som delvis kan säljas och användas i värmeverk.

– Vi har också planer på att använda flisen i en mosse norr om Strängstorp. Marken är sank och vi ska testa att ha den när vi bygger cykelbanan. Det gäller att utmana sig själv, men att inte vara dumdristig, säger Torbjörn Arvidsson.

undefined
Mycket berg har redan sprängts och krossats där förbifarten bakom Äs ska gå, men än finns det mer att göra.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!