Abbas Mohammedi, praktikant, Andreas Nordström, Daniel Sturk och Jimmy Pousar från Tekniska verken, tar med tidningen på trädsprängning i skogen.
"Här ska sprängas", ropar Andreas Nordström och får svar från Daniel Sturk, hundra meter bort. När han fått svar ropar han "Tänt var det här" och får svar. Hörselskydden åker på och Andreas Nordström trycker på avtryckaren. Blixtsnabbt löper sedan gnistan genom en gul ledning som ringlar sig över marken, och träden som ligger över elledningen sprängs bort på ett ögonblick.
Andreas Nordström och Daniel Sturk är distributionselektriker för Tekniska verken. Tillsammans med avdelningschefen Jimmy Pousar och praktikanten Abbas Mohammedi från Yrkeshögskolan i Linköping är de den här dagen ute i skogen på Tekniska verkens övningsområde nära Vallmotorp, nordöst om Katrineholm. Här övar de och utbildar i sprängning av träd över elledningar.
– När det blåser mycket ute faller det oftast träd över våra ledningar och vi får strömavbrott. För att säkerställa elleveransen måste vi tillämpa den här metoden, med att spränga bort träden, för vi når inte i alla lägen att såga. Ofta ligger det såpass farligt, att vi inte kan riskera våra montörers säkerhet. Det här är dessutom snabbare än att ta ut en linjemaskin och såga. Alla vill ha tillbaka elen så fort som möjligt, säger Jimmy Pousar.
De flesta vindfällena tar teknikerna för hand, med motorsåg, berättar Jimmy Pousar, men fem eller tio procent sprängs bort.
På övningssträckan nära Vallmotorp hade Tekniska verken fällt träd över den riggade elledningen, för att kunna visa hur sprängningarna går till.
Många undrar över de höga smällar som ofta hörs efter stormar. I sociala medier kan det till och med spekuleras om skottlossning när smällarna hörs och det är ofta flera som tycker att Tekniska verken ska såga bort vindfällena istället för att spränga. Men allt handlar om säkerhet, säger Jimmy Pousar.
– Jag förstår att man undrar över smällarna. Det smäller väldigt högt och man är oförberedd på att det ska komma en smäll ute i skogen. Men för att få tillbaka strömmen i nätet måste vi göra det som är säkrast för våra montörer. Att stå med motorsåg och hörselkåpor när det blåser 20 sekundmeter är inte säkert. Vi kan inte såga fyra meter upp i luften heller, där träden ofta ligger.
Med det långa gröna röret som Daniel Sturk bär, apteras sprängladdningen. Till vänster praktikanten Abbas Mohammedi, som studerar till distributionselektriker.
För att informera allmänheten om hur och varför träd sprängs, får tidningen följa med Tekniska verken ut i skogen. På övningssträckan har de i förväg fällt två träd över en riggad elledning. Med hjälp av en lång stång apteras sprängmedlet i en slags klämma som sätts runt trädstammarna. En av elektrikerna går 50 meter åt ena hållet, en lika långt åt andra hållet. Sina bilar, med blinkande saftblandare på taken, har de ställt så att ingen ska köra in på skogsvägen. Elektrikerna ropar, får svar, kontrollerar skogsvägen och den närliggande skogen en sista gång, och spränger sedan. På 50 meters avstånd smäller det riktigt högt, trots hörselkåpor. Efter smällen stiger krutröken över skogen.
Det smäller högt och låter långt genom skogen, när vindfällena sprängs bort.
– Det är ofta, eller alltid, nära bebyggelse. Ligger det en hästgård nära, kan vi inte spränga, djuren blir för rädda, säger Jimmy Pousar.
Det är omöjligt, säger han, att svara på hur ofta man spränger i området. Det beror helt på hur många större oväder med storm det är. I slutet av januari blåste exempelvis många träd ned i Katrineholmstrakten. Som mest var över 5 800 hushåll utan el.
Men framöver blir det sannolikt fler smällar, eftersom en ny matarlinje ska röjas. Vet Tekniska verken på förhand att det ska smälla, delar man ut lappar i brevlådorna till närboende.
Jimmy Pousar är nöjd med dagens sprängning. Bra säkerhetsavstånd, bra koll på omgivningen och elledningen kom loss från träden som fällts över den.