Katrineholms golfklubb har fått en ny klubbchef, Marcus Lutteman, 37 år. Marcus är en Katrineholmskille som bott och jobbat de senaste åren i Stockholm. Några år innan han kom ut på arbetsmarknaden som civilekonom, studerade han i Bloomington, Indiana. Och det var också i USA som det första fröet till golfintresse började gro.
— Vi bodde i anslutning till en golfbana där vi fick spela så mycket vi ville och jag tyckte golf var fantastiskt kul och tillbringade mycket av min lediga tid ute på golfbanan, säger Marcus Lutteman.
Han visade ganska snart prov på att han hade talang för sporten. På ett år sänkte han handicapet till 10.
— Jag är sådan till sättet. Blir jag intresserad av något, blir jag snudd på besatt och så blev det med golfen. Jag brann verkligen för golf. Jag har hållit på med många idrotter, men ingen av dem har gjort mig så engagerad, säger Marcus.
Nu sitter han alltså på Jättorp som klubbchef, vilket i princip är att jämställa med en vd-syssla i ett företag. Själv vill han inte bli kallad vd, utan tycker att titeln klubbchef passar bättre.
En naturlig fråga, när snön yr utanför fönstret, är: vad har en klubbchef för sysslor och kanske framförallt, vad gör en klubbchef under vintern?
— Jag trodde att hösten och vintern skulle bli ganska lugna och sedan skulle allt ta fart i vårdagar. Men tji fick jag! Det har varit ett race redan från början.
Han räknar upp saker som budget, verksamhetsplaner, tävlingskalendern som måste sättas på pränt, bland annat den stora egna tävlingen "Katrineholm Open – hosted by Robert Karlsson". Till det alla vintersysslor som måste utföras när golfverksamheten ligger nere.
— Vi lägger skidspår, kollar viltstängsel och allmänt underhåll på maskiner och bana. Sedan träffar vi våra 80–90 företagspartners och kickar igång olika projekt.
— Dessutom gör vi den här vintern en storsatsning på något som jag hoppas ska bli Sörmlands största och bästa ungdomssatsning på golf. Under vintern ska förbundet hjälpa oss att bygga upp en verksamhetsplan som inbegriper allt från en 5-årig knatte till en elitsatsande 18-åring.
Golfen brottas med vikande medlemskurvor, något som den lokala golfklubben varit relativt förskonad ifrån. I dag har Katrineholms golfklubb 1 462 medlemmar, vilket han inte är helt nöjd med.
— Jag tror att vi har kapacitet att kunna ta in 1 800–2 000 medlemmar och Jättorp som bana har ett fantastiskt rykte bland Sveriges golfare.
Men han är också mån om att klubben och banan inte ska nöja sig med att vara lika bra som andra.
— Nej, då kan vi snart packa ihop, det är den tragiska sanningen. Vi ska tillhöra de 25 bästa i Sverige om vi ska överleva och må bra som golfklubb. Det finns ett överutbud av golfklubbar och golfbanor i dessa tider av vikande efterfrågan. Det är ingen bra kombination.
Han pratar om stålbad och att det är dags att vända skutan. Men det är inget alternativ att försöka få hit en Europatour, trots den lyckades tävlingen i somras, som ändå gav drygt 100 000 kronor i vinst.
— Nej, det är alldeles för dyrt. En golfklubb tjänar pengar på tre saker: Medlemmar, green fee och sponsorer.
Då ska man veta att en fullvärdig medlem på Jättorp ger 4 950 kronor/år för att få spela hur mycket som helst.
Motsvarande summa i Stockholm ligger någonstans mellan 7 000 och 12 000 kronor. Att köpa en spelrätt på till exempel Ullna-banan i Stockholm kostar som en jämförelse 250 000 kronor ...
Sett till den sistnämnda summan kan det ta många år för golfen att bli den folksport man så gärna strävar efter att bli.