Frimärkets dag firades med frimärken och vykort

Hörsalen i Katrineholms bibliotek var under lördagen fylld av människor som var intresserade av att se gamla frimärken och vykort. På plats fanns alla möjliga motiv, allt från samlingar av kattdjur till memoarer gjorda av frimärken.

_MG_7216.jpg

_MG_7216.jpg

Foto:

Katrineholm2016-03-19 23:42

Sixten Wallin är sju år. Han är en av de yngre besökarna på frimärkets dag. Tillsammans med sin pappa och två syskon har han åkt från Strängnäs till Katrinholm för att kolla på de olika samlingarna.

– Jag tycker att det är kul för att pappa håller på med frimärken, berättar Sixten och tittar på sin pappa.

Sixten vet precis hur man ska göra när man får syn på ett frimärke man vill spara.

– Man ska blötlägga det. Först klipper man bort frimärket sedan ska man lägga det i varmt vatten så att märket lossnar. När det har lossnat lägger man det på en tidning så att det får torka. När det är klart kan man stoppa in det i sin pärm, säger han.

Hemma har Sixten tre album fyllda med frimärken. Flera frimärken har han fått av Pärlcirkeln i Katrineholm som är en klubb för unga frimärkssamlare i västra Sörmland. Lite då och då får Sixten hem tjocka paket från klubben som innehåller frimärken och pärmar.

Arne Svennson är ordförande för Pärlcirkeln. Tillsammans med Filatelistföreningen i Katrineholm, Studiefrämjandet och kulturhuset Ängeln har han möjligtgjort denna dag. Många av verken som finns att titta på är hans egna. Ivrigt går han fram genom den lilla salen som är fylld av människor och visar upp det han kallar för sina memoarer. Där hänger frimärken från hans uppväxt som gestaltar hans liv. Ett brev som hänger på väggen minns han extra tydligt.

– Detta är ett förstadagsbrev, berättar Arne och pekar på ett kuvert som sitter bland hans memoarer.

Ett förstadagsbrev innebär att frimärkena är av ny modell och att det är första dagen de används.

När Arne var tolv år hade han öroninflammation. En läkare kom hem till honom och såg att han var intresserad av frimärken. Han lovade Arne att när han blev frisk skulle han få ett förstadagsbrev som han fått till sitt kontor.

– Det var ju kanon. Redan nästa dag sprang jag upp till honom, berättar Arne.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om