– I dag finns ingen nationell strategi kring detta, säger den före detta Katrineholmspolisen Ulrika Sundling, nu nationellt ansvarig för utvecklingsarbetet mot it-relaterad brottslighet, till tidningen Svensk polis.
– Vi måste höja lägstanivån genom utbildning.
Enligt Sune Asp, utredningschef hos Katrineholmspolisen, handläggs inte särskilt många it-relaterade brott här, men diskussioner kring behovet av utveckling är återkommande. I de fall som förekommer måste extern hjälp tas in.
– Generellt sett får man ingen utbildning vad gäller det här. Det beror lite på vad man nischar in sig på. Men experterna är ett fåtal, och de finns inte i Katrineholm, säger han.
Han tror att en nationell strategi är något som behövs.
– Det vore bra att få snabbare vägar, både internt och externt, som gör processen snabbare. Man får oftast leta ett tag för att få tag på rätt person, vilket inte är bra då man vill säkra spår, säger han.
Viss it-relaterad brottslighet lämnar spår i flera olika kanaler, som exempelvis bedrägeri där man kan spåra överföringar till bankkonton. Men brott som exempelvis hot och förtal är svårare att utreda.
– Man måste spåra ip-numret till en viss dator. Lyckas vi med det måste man sen bevisa vem som satt bakom datorn. Det är ärenden som oftast tar väldigt lång tid, berättar Sune Asp.
Många ärenden som gäller förtal, särskilt på nätet, läggs ner. Men en ny lagändring kan göra det lättare för privatpersoner som har utsatts att väcka åtal. Lagändringen som gick igenom i början av juli innebär att kravet på att det måste finnas särskilda skäl för att väcka åtal för förtal och förolämpning tas bort. Huvudregeln är fortfarande att det är offret självt som väcker åtal, men åklagare kommer nu i större grad kunna hjälpa privatpersoner som utsatts för kränkningar eller hot.