2015 fattade EU beslut om att de tunna plastbärkassarna ska reduceras. Tidigare i våras lade Naturvårdsverket fram ett förslag på uppdrag av regeringen. Det går ut på att höja avgiften på de tunna platsbärkassarna till fem kronor för att få kunder att återanvända plastkassen flera gånger. I dagsläget konsumerar svenskarna i genomsnitt 80 plastbärkassar per person och år. Fram till år 2025 är målet att den siffran ska halveras.
– Dels är inte påsarna nedbrytningsbara och skadliga för miljön, men det främsta skälet är att vi vill få bukt med nedskräpningen som dessa påsar utgör. Förslaget omfattar inte avfallspåsar på rulle och påsar som man exempelvis har grönsaker i, säger Berit Oscarsson, kommunikationschef på Naturvårdsverket.
Att använda andra kassar än den tunna plastkassen som finns i dag ser inte myndigheten som ett alternativ. Berit Oscarsson berättar att en bomullskasse har en lika stor miljöpåverkan som 129 plastkassar. Dessutom menar de att nedbrytningsbara material inte finns för att kunna tillverka en påse som efterliknar dagens bärplastkasse.
– Vår bedömning är att det inte finns nedbrytningsbara material i dag som man kan användas till dessa ändamål. Därför är förslaget att använda färre bärkassar i stället och att lägga den i plaståtervinningen när den är trasig, säger hon.
En fråga som flera ställer sig är vad som ska användas som soppåsar om den vanliga bärkassen blir dyrare. Berit Oscarsson säger att soppåsar på rulle är det bästa alternativet.
– En vanlig invändning kan vara vilka påsar man ska ha. Vår rekommendation är soppåsar på rulle som saknar tryck. Påsar med tryck har också en negativ miljöpåverkan då tryckningen ger upphov till utsläpp av flyktiga organiska ämnen till luften, säger hon.
Patrik Wirén, butikschef på Matpiraten i Katrineholm har ännu inte tagit ställning i frågan, men tycker att det låter som ett bra förslag för att skydda naturen och miljön. Däremot tror han inte att det kommer gå igenom.
– Jag tror inte det, men vi behöver ha ett gemensamt ansvar för att skydda naturen och miljön. Folk måste våga ta steget för att tänka på miljön, säger han.
Samtidigt är han fundersam på om annat miljöarbete är viktigare.
– Frågan är om det är den största miljöboven eller om det finns annat som behöver göras först. Samtidigt måste man börja någonstans, säger han.