Skolpolitikern Inger Hult ser att förslaget ingår i partiets nationella Förortslyftet.
Förutsatt att förslaget gillas av kommunens S- och M-majoritet, skulle det kunna förverkligas redan till hösten.
Det bedömer Ewa Callhammar och Ingrid Hult, som lämnat in motionen till fullmäktige.
Idén om utökad timplan är inget lokalt påfund. Det ingår i L:s räcka av insatser i nationella Förortslyftet, som enligt partiet ska leda till att Sverige 2030 inte har några utsatta områden.
Med en utökad timplan, resonerar L, ska elevernas skolresultat i svenska, matematik, idrott och engelska kunna höjas. Hult och Callhammar hänvisar till forskning som visar att elever som når målen i årskurs 6, klarar sig bättre på högstadiet.
Det ska också öka elevernas möjlighet att komma in på gymnasiet – och minska risken för att hamna i ”socialt nedbrytande beteenden kopplade till droger och kriminalitet”, står det i förslaget.
”Satsningen på utökad timplan har ett viktigt syfte till att stärka skolans bidrag för att öka barns och unga elevers livschanser”, sammanfattar Callhammar och Hult.
Konkret vill de att rektorerna ska ges i uppdrag att efter behov ge elever minst fem timmar mer i veckan med nämnda ämnen. I första hand är det aktuellt i årskurserna 3–6 på Östra skolan, Sandbäcken och Nyhemsskolan.
Där anser partiet att problemen är störst.
En utökning av timplanen är inte gratis. Enligt förslaget ska den finansieras med medel ur kommunens integrationsfond och med statsbidrag till Likvärdig skola. För att skolorna ska få statliga medel, krävs utöver de fem timmarna att de yngsta eleverna prioriteras samt att alla elever ges ett mellanmål.
I Hults och Callhammars förslag ingår också en besparing i och med att färre barn behöver vara på fritids. Verksamheten för årskurs 4 och 5 skulle enligt L minska betydligt eller rentav avvecklas, om elever i behov av fritids i stället skrivs med årskurs 3.
Behöriga lärare på fritids skulle därmed kunna koncentreras till lågstadiet och/eller andra enheter, resonerar liberalerna.
Ewa Callhammar konstaterar att mer lektionstid minskar behovet av fritids.
I grannkommunen Vingåker diskuterades i fjol ett liknande förslag. Där ville den moderata skolpolitikern Fredrik Andersson öka elevers gymnasiebehörighet, genom att införa en extra skolvecka på högstadiet.
Förslaget fick kalla handen. Det bedömdes försämra snarare än förbättra elevernas resultat. I den utredning av motionen, framkom inga vetenskapliga belägg för att mer studietid ger bättre kunskapsresultat.