De kulörta permanentspolarna ligger redo på vagnen. När Lotta Ejnebring började sommarjobba på Stendahls fick hon tvätta och stryka använda permanentpapper, men det är ett minne blott numera.
År 1921 öppnade frisersalongen Stendahls i Katrineholm. Den är still going strong efter ett sekel och numera drivs den av Lotta Ejnebring.
– Jag tröttnar aldrig på mitt arbete. Redan som barn gjorde jag frisyrer på mina kompisar, säger hon.
Under uppväxten i Valla drev hennes mamma, Margareta Ekman, frisersalong i villans ombyggda garage. När nya frisyrer kom fick Lotta Ejnebring vara provmodell.
– Som liten sprang jag rakt genom kök och tvättstuga och sen var jag på damfriseringen. Mamma och jag experimenterade massor. Mitt hår har varit allt från vinrött till kornblått och jag har haft alla tänkbara frisyrer. Från korkskruvslockar till afropermanent, säger Lotta Ejnebring och skrattar.
Under tidigt 80-tal började hennes mamma arbeta på Stendahls i Katrineholm och som 16-åring fick Lotta Ejnebring sommarjobb.
– Alla använda permanentpapper skulle tvättas, slätas ut och strykas. Handdukarna fick vi tvätta i en handvevad tvättmaskin som först fylldes på med vattenslang och sen fick man släpa tvätten tre våningar upp. Man kan nästan tro att jag är född på 1800-talet, säger Lotta Ejnebring och skrattar.
När Stendahls öppnades 1921 av makarna Karin och Arthur Stendahl hade salongen, som då låg ovanpå Hompes herrekipering på Drottninggatan, omkring femton anställda. På 50-talet flyttade verksamheten till det då nybyggda Merkurhuset i hörnet Vasavägen-Fredsgatan.
För 50 år sedan publicerades annonsen om att Stendahls missat att de avverkat ett halvsekel i yrket "som föryngrar och förskönar". Nu fyller salongen 100 år.
Lotta Ejnebring berättar att makarna Stendahl bodde i en stor våning ovanför salongen. På taket hade Arthur Stendahl ett laboratorium, där han kokade egen permanentolja.
– Det var lite som doktor Jekyll och mr Hyde. Inte ens hans fru kunde receptet och oljan varierade från gång till gång. De gånger han misslyckades med olja förvandlades kundernas hår till risbuskar eller blev spikrakt, berättar Lotta Ejnebring.
När hon sommarjobbade hade Arthur gått ur tiden, men Karin Stendahl drev företaget vidare.
– Karin var väldigt bestämd, energisk och satt aldrig stilla. Hon hade en grå tuperad page som låg perfekt, det var väldigt få frisörer som fick röra hennes hår. På den tiden hade många kunder stående tid på fredagar för att tvätta och lägga håret. Damerna fick sitta i 20 minuter under torkhuven, berättar Lotta Ejnebring.
1984 tog Lotta Ejnebring och hennes mamma Margareta Ekman över Stendahls damfrisering.
Mamma Margaretha blev hennes läromästare när Lotta Ejnebring utbildade sig till frisör.
1984 tog de tillsammans över Stendahls och utvecklade verksamheten med en het modetrend.
– Vi byggde ett litet rum med dusch och solarium och folk var som galna i att sola. Det var fullt med kunder för jämnan och vi jobbade 12-timmarsdagar. Då kunde man påbörja en permanent och när den verkade, tog man nästa kund. I dag är tempot betydligt lugnare, säger Lotta Ejnebring.
Ett otippat spännande ställe i hennes nuvarande lokal på Drottninggatan är förrådet.
Lotta Ejnebrings förråd var en gång i tiden fängelsecell.
Genom ett massivt valv kommer man in i ett skrymsle som en gång i tiden var en fängslande plats.
– För ett par år sedan kom det in en man i 80-årsåldern. Han berättade att Katrineholms polisstation låg här i början av 1900-talet. Jag brukar visa barn som klipper sig hos mig cellen och det tycker de är spännande, säger Lotta Ejnebring.
Efter 37 år som frisör brinner fortfarande arbetsglädjens låga klar. Högerhanden pryds av en tatuering, som föreställer en sirlig frisörsax.
– Mamma arbetade in i det sista och jag ska hålla på så länge jag har kunder, säger Lotta Ejnebring.
På högerhanden bär alltid Lotta Ejnebring sitt yrke med sig, i form av en tatuerad sirlig frisörsax.