– Det är kopplat dels till kommunplanens resultatmål, dels till den utredning som lämnats till regeringen om gymnasieskolan ur ett nationellt behovsperspektiv, säger bildningsnämndens ordförande Johan Söderberg (S).
På tisdagens möte fick nämndens skolpolitiker ta del av förra läsårets betygsresultat. Mellan 77 och 81 procent av gymnasiets avgångselever tog examen. Snittpoängen vid yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen landade på 13,2 respektive 14,8 av maximalt 20.
Det är okej. Men det behöver bli bättre.
I kommunplanen heter det att fler elever ska klara gymnasieskolans mål och nå höga resultat. Det heter också att fler ska gå vidare till eftergymnasiala studier.
– Målsättningen är att alla ska få godkänt betyg. Men vi för nu en diskussion i nämnden om hur eventuella stegvisa mål skulle kunna sättas, säger Söderberg.
Kommunens gymnasieskolor håller en hög nivå, tycker han. Men kvaliteten kan utvecklas. Hur, ska utredningen formulera. I augusti ska bildningsförvaltningen återkomma med ett förslag på hur översynen ska bedrivas.
Klart är att gymnasiernas programutbud ska ses över.
– Hittills har det mest förändrats utifrån antalet elever som sökt, eller utifrån den lokala arbetsmarknadens önskemål och elevers intresse. Den nationella utredningen föreslår krav på ökad samverkan mellan kommuner och en tydligare koppling till den regionala arbetsmarknadens behov.
Det ska också utredas hur samverkan mellan gymnasierna och programmen kan utökas.
– Att mötas mer över programgränserna kan ge synergieffekter. Det kan till exempel bidra till att introduktionsprogrammets elever får fler svenska vänner och därmed snabbar på språkutvecklingen, och att gymnasiesärskolans elever kan tillgodogöra sig fler kunskaper.
Efter krav från nämndledamoten Victoria Barrsäter (C), ska utredningen ta tydlig hänsyn till den nationella utredningen samt utgå från kommunens mål om 40 000 invånare år 2030. Söderberg tror att förslag till förändringar kan ligga klart inför nästa mandatperiod.
Frågan om samlokalisering av samtliga gymnasieskolor ingår inte i uppdraget. Den är inte död, men skjuten på framtiden på grund av de många kostsamma bygginvesteringar kommunen är mitt uppe i.
– Men vi har nytta av lokalutredningen som gjorts också i denna utredning. Där finns bra underlag i form av tankar kring hur gymnasierna kan organisera sig.