I början av juli berättade tidningen att Katrineholms kommun väntade att omkring 50 personer kunde komma under sommaren för att återförenas med sina barn, som tidigare anlänt som ensamkommande flyktingar.
Från kommunens sida sades redan då att bostadsfrågan inte skulle kunna lösas: de nyanlända kunde erbjudas boende i gympahallar.
Sedan dess har två familjer anlänt, enligt kommundirektören Sari Eriksson. En av familjerna har lyckats lösa bostadsfrågan på egen hand. Den andra familjen har erbjudits boende i just den typ av tillfällig lokal som är det enda kommunen tillhandahåller, på landsbygden utanför Katrineholm.
Ytterligare fem familjer väntas anlända inom kort. De har fått beslut på att de får komma till Sverige; när de verkligen kommer till Katrineholm är dock omöjligt att säga.
Sari Eriksson menar att det boende som nu erbjudits visserligen inte är bra, man att det ändå är det bästa alternativet som just nu står till buds, eftersom det påverkar annan verksamhet i kommunen i relativt liten utsträckning. Om till exempel en gymnastiksal inne i Katrineholm hade behövt användas för flyktingmottagande, hade det fått stora konsekvenser för skolor och föreningsliv.
Sättet som de invandrare som kommer hit för att återförenas med sina barn tas emot möter dock hård kritik från den kristdemokratiska politikern Joha Frondelius, som kallar mottagandet ovärdigt.
‒De behandlas som brottslingar, man vill gömma undan dem och vill inte att de ska bo i stan, säger Frondelius.
Han anser att kommunen kunde få fram betydligt bättre bostäder, om viljan fanns. I stället väljer kommunledningen att föra en politik för att avskräcka ytterligare flyktingar från att komma hit, menar Frondelius.
‒Det är väldigt beklagligt att man på detta sätt dömer människor på förhand.
Joha Frondelius menar också att kommunen ambition om en kraftig befolkningstillväxt inte går ihop med att anhöriginvandrarna inte välkomnas.